Dags att nyansera debatten om makten

SlÄr bakut. Debattörerna i inlÀgget nedan menar att debatten om samernas situation.?

SlÄr bakut. Debattörerna i inlÀgget nedan menar att debatten om samernas situation.?

Foto: Petra Isaksson

Norrbottens lÀn2018-04-06 06:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

En debattartikel i Jaktjournalen (2018-03-22) hĂ€vdar att ”det kokar i Kiruna”. Vi hĂ„ller med författaren om det polariserade klimatet men vill nyansera och fokusera debatten pĂ„ kĂ€rnfrĂ„gan, det vill sĂ€ga asymmetriska maktstrukturer.

Det som ligger till grund för pÄgÄende debatt Àr dels tillfÀlliga skoterförbud, dels Kiruna kommuns och Svenska jÀgarförbundets helikopterflygningar för att kontrollera om renar verkligen finns i omrÄden som avlyses med hÀnsyn till renens behov av betesro.

Dessa hÀndelser har skapat misstro mellan olika aktörer i omrÄdet och har bland annat lett till att samebyarna har lÀmnat samrÄdsorganet mellan kommunen och samerna eftersom de anser att dialogen inte fungerar. Detta Àr en asymmetrisk konflikt dÀr renskötseln och renskötare sedan Ärhundranden tillbaka Àr i maktunderlÀge. Renskötseln har reglerats genom svensk lagstiftning sedan slutet av 1800-talet, detta kan kopplas till koloniala och rasistiska strukturer dÀr samer inte ansÄgs kapabla att hantera sina egna förehavanden. De strukturerna kvarstÄr i samhÀllet vilket tydligt framgÄr av bÄde Diskrimineringsombudsmannens rapport om diskriminering av samer samt aktuell forskning som visar att samiska perspektiv Àr marginaliserade, bland annat inom utbildningsvÀsendet, politiken och i samrÄdsförfaranden med utvinningsindustrier.

I den rĂ„dande debatten i Kiruna utelĂ€mnas eller osynliggörs detta, bland annat genom en felaktig historiebeskrivning. I ett upprop som cirkulerar pĂ„ sociala medier uppmanas mĂ€nniskor att skriva under för ”Lika rĂ€ttigheter i fjĂ€llvĂ€rlden”. HĂ€r beskrivs historien som att renskötseln tar fjĂ€llvĂ€rlden ifrĂ„n de som inte Ă€r renskötare – men att alla tidigare kunnat samsas ”i alla tider”. FrĂ„gan blir dĂ„, frĂ„n vems perspektiv Ă€r det sĂ„?

Detta Àr ett kolonialt antagande som osynliggör de rÄdande maktstrukturerna. Att anvÀnda begreppet lika rÀttigheter i det hÀr fallet mÄ ge sken av mÀnniskorÀttsideal men underbygger egentligen de asymmetriska maktförhÄllanden som missgynnar renskötseln. Samebyarna har extremt mÄnga aspekter att bemöta och anpassa sig efter, bland annat gruvnÀring, vindkraft, turistnÀring, klimatförÀndringar, friluftsaktiviteter men Àven politiska agendor.

Konfliktforskning gÀllande asymmetriska konflikter visar att den part som har maktöverlÀge sÀllan Àr motiverad att tillmötesgÄ den part som har maktunderlÀge. I situationen som uppstÄtt mellan Kiruna kommun och samebyarna blir det vÀldigt tydligt. NÀr den part som har maktunderlÀge, i detta fall samebyarna, upplever att dialog och kommunikation inte fungerar och att de utsÀtts för rasism, Àr det rimligt att Kiruna kommun, som Àr i maktöverlÀge, bemöter det med sjÀlvrannsakan istÀllet för att slÄ ifrÄn sig.

Kristina Sehlin MacNeil,

Charlotta Svonni,

Åsa Össbo,

LĂ€s mer om