Regeringen markerar nu att det är det nationella försvaret som står i förgrunden.
Det är nödvändigt med tanke på den ryska annekteringen av Krim, konflikten i Ukraina och den ökade ryska övnings- och underrättelseverksamheten i vårt närområde.
Något direkt hot mot Sverige föreligger inte, men uppbyggnaden av militär kapacitet i vårt närområde i kombination med att förmågan också använts för att nå politiska syften gör en ny strategi nödvändig.
Delar av denna strategi är att skapa ett modernt totalförsvar där vi höjer kvaliteten i våra krigsförband och gör personalförsörjningen robustare. En brist som nu åtgärdas är att repetitionsutbildning för krigsplacerad totalförsvarspliktig personal utan anställning i Försvarsmakten återigen genomförs.
Det har inte skett sedan 1997. Nu kommer krigsplacerad totalförsvarspliktig personal övas med stöd av lagen om totalförsvarsplikt. Först ut är jägarbataljonen i Arvidsjaur och jag kommer personligen att besöka övningen. Sedan kommer repetitionsutbildning att genomföras i Skövde. Försvarsmakten kommer att varje år kalla in totalförsvarspliktig personal till repetitionsutbildning. Alla förband i försvarsmakten ska övas fram t o m 2020.
Krigsförbanden i försvarsmakten utformas nu för att kunna möta väpnat angrepp.
Alla delar av försvarsmakten och personal som har uppgifter vid höjd beredskap krigsorganiseras och krigsplaceras. Alla förband ska förses med ett krigsduglighetskrav. Regeringen har dessutom en tydlig insikt om att den nuvarande professionella personalförsörjning inte räcker till för att nå nödvändig stabilitet i förbanden.
Av den orsaken utreds nu en förändring som öppnar för en ökad användning av den vilande lagstiftningen om totalförsvarsplikt. Utredaren, Annica Nordgren Christensen, kommer att särskilt studera den danska och norska modellen där ett professionellt försvar kombineras med värnpliktstjänstgöring.
Av de fast anställda soldaterna så går en del vidare till andra uppgifter, civila arbeten eller utbildning, redan efter fyra år. Systemet utformades dock för tjänstgöringstider på 6-8 år.
När det gäller de deltidsanställda soldaterna så når försvarsmakten inte upp till rekryteringsmålen. Dessa förhållanden gör att bemanningen avförbanden inte kan säkerställas enbart med frivillighet.
Detta måste på något sätt åtgärdas. Regeringen konstaterar att vi även efter 2020 kommer att behöva krigsplacerad totalförsvarspliktiga men inte anställda gruppbefäl, soldater och sjömänför att helt bemanna alla krigsförband. För Sveriges försvarsberedskap är det mycket viktigt att skapa stabilitet i förbanden.
En kombination av frivilligt försvar och totalförsvarsplikt är nödvändig för att skapa långsiktighet och ordning. Den pågående utredningen ska lämna förslag på hur balansen mellan frivillighet och plikt ska utformas.
Utredaren kommer att presentera sitt förslag om ungefär ett år. Hon kommer även att ta ställning till volymer, ekonomi och omfattning. Om regeringen sedan går vidare med att exempelvis aktivera ytterligare delar av totalförsvarsplikten som mönstringsplikt eller värnplikt, så ska det självfallet föregås att breda politiska diskussioner.
En del i att skapa stabilitet är att åstadkomma breda majoriteter så att de förändringar som genomförs inte blir föremål för snabba omprövningar. Det som sker måste vara noggrant förberett och genomförbart.
Den repetitionsövning som nu genomförs i Arvidsjaur är också ett sätt att stärka försvarets folkliga förankring.
En stark folkförankring och försvarsvilja är en viktig del i försvaret av Sverige.
Men det kräver också delaktighet. En modern form av värnplikt kan vara ett sätt att bidra till detta. Här ska också frivilligorganisationernas viktiga arbete framhållas.
Delaktighet ger också samhället ett bredare kunnande om hur olika typer av kriser och katastrofer kan hanteras.
Det är en styrka för Sverige!