Därför säger vi nej till ett privat badhus på Hertsön

Det nya badhuset på Hertsön ska ägas och drivas av ett privat företag. Dessutom utan debatt i kommunfullmäktige.

sdfsdf. sdf sdfsdf sdf sdf sdf

sdfsdf. sdf sdfsdf sdf sdf sdf

Foto: Kurt Engström

Norrbottens län2015-04-24 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En majoritet av socialdemokrater och borgerliga partier i Luleå vill ha det så. Men Miljöpartiet säger nej. Dels finns stora ekonomiska risker för skattebetalarna, dels riskerar de badande dyrare entré.

Badhuset på Hertsön är i mycket dåligt skick och måste ersättas med ett nytt. Men i måndags tog kommunstyrelsens arbetsutskott två dåliga beslut: Badhuset ska läggas ut privat och frågan ska inte beslutas av fullmäktige, utan endast av kommunstyrelsen.

Att bygga och driva badhus kräver extra hög kompetens och gott omdöme. Slarv och fusk får ödesdigra följder, som exempelvis i Höörs kommun i Skåne där ett privat badhus gick i konkurs 2014 efter bara några år. En kommunal borgen tvingade kommunen att ta över fuskbygget.

”Trots olika partifärg är alla helt eniga om att aldrig göra om denna dumhet som har kostat kommunen mycket pengar o massor av skriverier o sömnlösa nätter”, skriver ordföranden (S) i Höörs fritidsnämnd till oss i MP Luleå.

I Järfälla kommun var man i färd med att teckna avtal med ett privat företag när det visade sig att företaget var på obestånd. Nu provar man med ett annat företag av de enstaka seriösa som finns i branschen. ”Det finns färre än en handfull företag” upplyste fritidsförvaltningens föredragande tjänsteman om på mötet.

I både Umeå och Malmö har man under åren provat privata lösningar, men erfarenheterna gör att man nu föredrar att driva nya badhus i kommunal regi.

”Badhus – strategiska frågor och ställningstaganden” heter en ny skrift från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Boken ger vägledning till kommuner som står i begrepp att bygga nya badhus.

Förutom alla goda råd om teknik och planering, har författarna valt ut ett gott exempel för en djupare intervju: Sundstabadet i Karlstad, klart 2013. Badet byggdes av Peab men ägs och drivs av kommunen. Exemplet kan ses som en fingervisning, även om boken i övrigt förhåller sig neutral i fråga om driftform.

Vid fritidsförvaltningens föredragning i måndags redovisades tydligt både fördelar och nackdelar med de olika driftsformerna. Den stora fördelen med att lägga ut badhuset privat är minskad upplåning initialt. Men alla nackdelarna dominerar. Ett exempel: När en kommun anställer en utbildad badmästare nöjer sig den privata ofta med en badvärd.

MP har också jämfört priserna för de badande i kommunala och privata badhus. Bilden visar tydligt att privata tar ut betydligt högre entréavgifter. Detta kan dock regleras i kommunens avtal, javisst. Men man ska ha klart för sig att förhandlingarna förs med endast en part med trumf på hand. Exemplet Höör visar hur kommunen utsatts för utpressning innan företaget gick i konkurs.

Ett badhus tillhör kärnverksamheten och ska finnas kvar under kommunens kontroll!