Svar till Anders Ekholm, NSD Debatt den 20 augusti.
Det är välkommet att tidigare ordförande för Svenska Rovdjursföreningen Anders Ekholm också värnar det öppna landskap och den biologiska mångfald som betande djur skapar i naturen. Men Ekholm är tydligen diskussionslysten på ämnet varg, då han svarar mest om det ämnet till en artikel vars huvudsakliga innehåll handlar om landskapsvård och svensk animalieproduktions mervärden.
Våra organisationer har aldrig påstått att rovdjurstrycket ensamt skulle bidra till svårigheter för lamm- och nötproduktionen, men väl att det är en bidragande faktor för lammproduktionen. Just som Ekholm skriver upplever många landsbygdsföretagare lönsamhetsproblem till förmån för ökad import, men att vidare påstå att näringen inte jobbar med effektivisering och förbättring av produktionsvillkoren är fel.
Ekholm skriver att det finns fårägare som är oseriösa och sysslar med svart verksamhet. Som stöd för det använder han statistik av antalet slaktade lamm dividerat med antalet tackor, och ifrågasätter om det trots allt inte finns fler lamm i verkligheten. Alla branscher må ha en och annan oseriös aktör, men det är något som våra organisationer helt tar avstånd ifrån.
Dessutom ser vi i program för produktionsuppföljning att tackor upphör att betäckas då färre lamm ger företagarna tid för annat arbete som är nödvändigt i olönsamma tider. Tackorna fortsätter dock att hålla landskapen öppna enligt betesåtaganden, men fårbesättningarna minskar och leder till avveckling.
SLU-studien som Anders Ekholm vidare hänvisar till har undersökt fårutvecklingen i Örebro och Värmlands län 2001-2011, och är förhållandevis liten. SLU påpekar även att området endast hyser en mindre del av Sveriges sammanlagda fårbesättningar, och att fårägarna i just detta län har jobbat väl med förebyggande åtgärder såsom rovdjursavvisande stängsel för att minska angreppen.
Därför har rovdjurangreppen varit relativt få i området. Dessutom har vargstammen i framförallt Örebro län ökat markant efter 2011.
Våra organisationer behandlar inte konkurrensen mellan rovdjur och jakt i vår artikel, och jaktens värden är inte heller någon huvudinriktning för oss. Det är däremot de betande djur och hagar som måste hålla landskapen öppna – även i framtiden.