Det handlar om löntagarnas trygghet

"Arbetsgivaravgifterna borde egentligen kallas för socialförsäkringsavgifterna", säger Jörgen Näsström, ombudsman för IF Metall Norrbottens drygt 8600 medlemmar.

"Arbetsgivaravgifterna borde egentligen kallas för socialförsäkringsavgifterna", säger Jörgen Näsström, ombudsman för IF Metall Norrbottens drygt 8600 medlemmar.

Foto: Pär Bäckström

Norrbottens län2009-11-23 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
"Arbetsgivaravgifterna beskrivs som en straffskatt på företagen. Men i själva verket handlar det om pengar som löntagarna har avstått ifrån för att ha en ersättning när man är arbetslös, sjuk, föräldraledig, blir pensionär eller har gjort sig illa på jobbet"
Det säger IF Metalls ombudsman Jörgen Näsström när vi träffas en förmiddag i Fackföreningarnas Hus i Luleå för att snacka om facklig-politiska frågor.
Näsström tycker att arbetsgivaravgiften borde döpas om till "socialförsäkringsavgiften".

Det ligger mycket i det. 2009 uppgår arbetsgivaravgiften (eller ska vi säga: socialförsäkringsavgiften) till 31,42 procent på lönen. Avgiften går till följande ändamål:
Ålderspension 10,21 procent
Efterlevandepension 1,70 procent
Sjukförsäkring 6,72 procent
Föräldraförsäkring 2,20 procent
Arbetsskador 0,68 procent
Arbetsmarknad 2,43 procent
Allmän löneavgift 7,49 procent

Annorlunda uttryckt: Pengarna går till en massa sociala nyttigheter.
Därför reagerar Näsström starkt mot Centerpartiet och andra som framställer arbetsgivaravgiften som en ren pålaga på företagen.
"Det handlar om ett löneutrymme som löntagarna avstått ifrån för att ha pension, trygghet när de är sjuka eller för att ha skydd för de efterlevande vid dödsfall", säger han.

Jörgen Näsström är även kritisk mot hur den borgerliga regeringen omfördelat inom arbetsgivaravgiften.
"Den allmänna löneavgiften, som är den enda del av arbetsgivaravgiften som kan betraktas som ren skatt, uppgick till 4,4 procent år 2006. Nu uppgår den till 7,49 procent. De så kallade skattesänkarpartierna i regeringen har alltså höjt den enda del av arbetsgivaravgiften som är skatt!", konstaterar han.

Samtidigt har regeringspartierna sänkt arbetsmarknadsavgiften (som finansierar a-kassa och arbetsmarknadsåtgärder) från 4,45 procent till 2,42 procent samt sjukförsäkringsavgiften från 8,64 procent och 6,71 procent.
"Det är också på dessa områden vi upplever försämringar nu. Arbetsmarknadspolitiken har blivit sämre. Det har blivit svårare att få sjukpenning", säger Näsström.

Jörgen Näsström tycker det talas för lite om sambandet mellan arbetsgivaravgifterna och den sociala tryggheten. Lägre arbetsgivaravgifter betyder att det blir mindre pengar till ålderspensioner, efterlevandeskydd, sjukpenning, föräldrapenning, arbetsskadeförsäkring, a-kassa och arbetsmarknadspolitik.
Det är en koppling som måste strykas under med rödpennnan med både en och två gånger.
Alla säger ju att de älskar den generella välfärdspolitiken i Sverige, men det är inte alla som talar lika engagerat om finansieringen av välfärden.

I stället upplever vi nu hur partierna på högerkanten bjuder över varandras skattesänkningslöften inför valåret 2010.
Centern kräver sänkt arbetsgivaravgift. Folkpartiet vill slopa värnskatten. Moderaterna lovar ytterligare steg i jobbskatteavdraget. Kristdemokraterna drömmer om lägre fastighetsskatt.
Ett är säkert: Om alla dessa utfästelser ska samsas i en och samma regeringspolitik blir det inte mycket pengar kvar till den offentliga sektorn och den generella välfärdspolitiken.