Dödstyst i Sverige om finska kärnkraftsplaner
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Inga röster, inga politiker, inga traditionella motståndare till kärnkraft - varken miljöpartiet eller Greenpeace - har visat den minsta skepsis till de finska planerna. Greenpeace ägnar allt krut åt att protestera mot ett pågående kärnkraftbygge i södra Finland, men har hittills inte brytt sig ett smack om detta nästa steg. Kanske beror det på att medierna i Sverige hela tiden har varit så tysta. De enstaka svenska kommunalråd, som fått frågan vad de tycker om planerna, har duckat - och pressen har snällt fogat sig och inte velat besvära med fler frågor. Å andra sidan måste man be-undra Fennovoimas och Bolidens informationsstrategi i Sverige som har varit mycket begåvad från första stund. Det började med att man helgaftonen den 5 juni förra året skickade en inbjudan till presskonferens som hölls i Helsingfors klockan 11 dagen därpå, den svenska nationaldagen. Resultatet blev det avsedda: bara några enstaka rader i svensk press. Och så har det fortsatt.
Den 7 april går remisstiden ut för finska och svenska synpunkter på ett nytt kärnkraftverk, kanske bara fem mil från Sverige. Men vilka svenskar får chansen att lämna synpunkter på miljökonsekvensbedömningen? Folk känner ju inte till planerna.
Tycker inte länspressen att det ändå inte skulle vara intressant att höra vad olika företrädare tycker om ett kärnkraftverk några mil från Haparanda? Hur många grader varmare blir vattnet i norra Bottenviken? Påverkar det isläggningen i Kalix skärgård? Vad tycker till exempel "Attraktiv region" om planerna? Hur hänger den kommande uranletningen samman med de finska planerna? Och så vidare.
Varför är det så tyst? Den svenska allmänheten är, enligt nya undersökningar, alltmer positiv till kärnkraft, och man kan faktiskt tänka sig att svenska folket är berett att i demokratisk ordning godta ett kärnkraftverk nära Sveriges gräns. Men att etableringen ska ske under tystnad, utan att folk känner till planerna, är oerhört odemokratiskt. Var är informationen? Var är debatten? Var är politikerna? Var är medierna?