1,5 miljoner svenskar har mag- eller tarmproblem. Många har irritabel tarm eller mat-intolerans. Hårt drabbade är de med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Nya studier visar att IBD fortsätter att öka i Sverige och når internationella rekordnivåer. Det har skett en fördubbling bara på 20 år.
Unga med IBD som står inför studier, familjebildning och som ska etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden har en extremt tuff situation. En bra medicinsk behandling och stöd från tarmsköterskor på en IBD-mottagning kan göra underverk – det vet vi!
Därför är detalarmerande att ett återbesök numera kan nedprioriteras eller i värsta fall ställas in – som en konsekvens av kömiljardens fokus på att snabbt få in nya patienter.
Vården måste återgå till att bli ett samarbete mellan läkaren och patienten där den medicinska kunskapen får avgöra vilka patienter som ska tas först och hur de ska behandlas. Det är ett ansvar som läkare har kompetens och utbildning för att ta.
Vi upplever att kömiljarden leder till att vården blivit ännu mer politikerstyrd.
Många blir sjuka som unga, vilket ställer höga krav på att sjukdomen hålls under professionell kontroll. Men många unga med IBD vittnar om hur de döljer sin sjukdom.
De har svårt att berätta för andra hur dåligt de mår eftersom sjukdomen inte syns på utsidan. Tvärtom, flera ser välmående ut genom sitt slanka yttre och sin noggrannhet med kosthållningen. Men de kan ha en blödande tarm på insidan.
En del blundar för att de har sjukdomen och struntar i att ta medicin, utan att kunna överblicka konsekvenserna: onödiga komplikationer, akutsjukvård, sjukskrivningar och på sikt en oförmåga att jobba. Samhället får kostnader genom produktionsbortfall och arbetsmarknadsåtgärder för de som inte klarar ett arbete.
Helt i onödan. Allt på grund av baksidan av en stelbent vårdreform.
Vi har erfaritatt det pågår en undersökning av försenade återbesök. Det är bra, men räcker det? För varje påvisbar fördröjning i en undersökning finns det individer som drabbas.
Mag- och tarmförbundet arrangerar ett seminarium under Almedalsveckan som granskar den så kallade kömiljarden. Då tar vi debatten:
Varför ska inte den medicinska bedömningen avgöra vilka patienter som ska kallas först?