Alla dessa händelser understryker behovet av ett internationellt system och starka institutioner till försvar för de mänskliga rättigheterna. Vid en FN-konferens Wien ska nu medlemsstaterna staka ut vägen för det fortsatta arbetet. En viktig uppgift är att stärka försvaret för mänskliga rättigheter med utgångspunkt i de FN-dokument som har antagits genom åren. Några särskilda utmaningar är följande:
HBT-rättigheter och SRHR. Rättigheter för homo-, bi- och transpersoner kränks i många länder. Också kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter ignoreras världen över, även i flera EU-länder, och måste stärkas.
Stärkt skyddför mänskliga rättighets-försvarare människor som på olika sätt försvarar mänskliga rättigheter. I många länder har för advokater, journalister och andra fortfarande svårt att verka. Regeringarna måste tillåta dessa att verka fritt.
Fortsatt etablering av nationella institutioner för mänskliga rättigheter. I dag har ett 70-tal länder, varav 17 EU-länder, en sådan institution. Sverige hör till dem som med FN:s stöd skyndsamt bör inrätta en fristående och oberoende MR-institution.
Försvar för frivilligorganisationer. Världens frivilligorganisationer spelar en avgörande roll för att FN-systemet ska kunna bedöma MR-läget i medlemsstaterna. I många länder måste organisationer gå under jorden. Också FN-systemet måste ge akt på försök att utestänga folkliga organisationer.
Ökad öppenhet. Större öppenhet i arbetet för mänskliga rättigheter kan sätta större press på förbrytare mot dessa. Ett förslag är att webbsända förhören med medlemsstaterna i de nio konventionskommittéerna.
FN:s medlemsstater måste fortsätta att stärka och reformera arbetet för mänskliga rättigheter. Ett särskilt ansvar för detta ligger på världens demokratier. För att de ska kunna vara föredömen krävs att de åtgärdar brister i den egna efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna.
Systemet är beroende av politiskt stöd och finansiella resurser. Synligheten för mänskliga rättighets-arbetet har ökat sedan högkommissarien kom på plats. Hennes oberoende roll och funktion måste skyddas. FN-rådet för mänskliga rättigheter inrättade under förra året med bland annat svenskt stöd nya rapportörer för Vitryssland och Iran samt antog resolutioner om yttrandefrihet på nätet. Rådet måste fortsätta i denna riktning. Rådets specialrapportörer måste ges tillträde till alla medlemsländer.
Hoten mot demänskliga rättigheterna måste tas på allvar. Att försvara de senaste tjugo årens framsteg och formulera nya mål för arbetet för mänskliga rättigheter är den viktigaste uppgiften för jubileumsmötet i Wien. Sverige och övriga EU-länder måste göra sitt yttersta för att vara en pådrivande och trovärdig aktör för att människors rättigheter ska kunna stärkas under de kommande tjugo åren.