Svar till Ulf Kristersson och Krister Hammarbergh, NSD Debatt den 7 juli.
Trots att arbetslösheten har ökat med nästan 25 procent och andelen sysselsatta minskat sedan Moderaterna tog över regeringsmakten 2006 är socialförsäkringsminister Ulf Kristersson och riksdagsledamoten Krister Hammarbergh stolta över sin politik och försämringarna i sjukförsäkringen.
Resultatet av alliansens politik är att 75 000 människor, varav över är 50 000 kvinnor, har slängts ut ur sjukförsäkringen. Att socialförsäkringsministern inte ser att detta är ett katastrofalt misslyckande som framför allt drabbar kvinnor är anmärkningsvärt.
Människor stängs i dag av från sjukförsäkringen. Inte för att de blivit friska, utan för att de passerat en administrativ tidsgräns. Både de som är sjuka och de som arbetar med att verkställa regeringens politik på Försäkringskassan mår dåligt av dagens omänskliga system av.
Mer än hälften av de som utförsäkrats var så sjuka att de kom tillbaka till sjukförsäkringen. De flesta andra har placerats i mer eller mindre passiva åtgärder som Arbetsförmedlingen ordnar. Bara en liten andel av de som kastas ut från sjukförsäkringen har erbjudits rehabilitering. De drabbades privatekonomin rasar ihop och många hänvisas till socialförvaltningen. Sedan 2006 har kommunernas socialbidragskostnader ökat med tre miljarder kronor (i fasta priser).
Vi har väldigt svårt att hålla med Ulf Kristersson om att detta är effekter av en politik som bygger på principen att ”alla behövs”. Det Moderaterna lyckats skapa är i stället ett system där sjukdom leder till fattigdom.
Kristersson påstår att vi socialdemokrater vill skapa bidragsberoende. Det är naturligtvis struntprat. Sjukförsäkringen får inte missbrukas och tidsgränser kan vara bra. Men tidsgränserna bör framför allt säkerställa att människor får rehabilitering och andra insatser så att de kommer tillbaka i arbete. Sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna ska vara trygghets- och omställningsförsäkringar. Rege-ringen har omvandlat dem till fattigdomsfällor.
Vi socialdemokrater vill satsa på att förebygga sjukskrivningar. Om sjukskrivningarna ska minska behöver arbetsmiljön förbättras särskilt i den kvinnodominerade välfärden.
Det kräver att ökade resurser till välfärden prioriteras framför ytterligare stor skattesänkningar. Företagshälsovården behöver också stärkas.
Sverige behöver en mänsklig sjukförsäkring som hjälper människor tillbaka i arbete.