Ett trixande med miljarderna

”Miljardregn öppnar för OS i Stockholm”, skrev Svenska Dagbladet 29 juli. Tyvärr är det en ren fiktion.

Norrbottens län2015-10-16 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den 1 oktober förra året blev det klart att Norge säger nej till att anordna ett vinter OS år 2022 – främst eftersom det var för dyrt och eftersom en överväldigande majoritet av befolkningen uttalade ett motstånd.

Motståndet berodde på flera faktorer. En av dessa var att OS kampanjen uppfattades som lite trovärdig. Ett välment råd till dem som nu arbetar för ett vinter-OS i Stockholm 2026 är därför detta: Se till att argumentationen är ärlig och korrekt från dag ett.

Det är därför en dålig start när ordföranden för Sveriges olympiska kommitté, Stefan Lindeberg, kommer med felaktig information om OS-ekonomin, särskilt vad avser bidraget från IOK till värdstaden.

Stefan Lindeberg påstår att det ekonomiska bidraget till IOK har ökat kraftigt från den gången Stockholm drog tillbaka sin ansökan om att få anordna OS år 2026.

I Svenska Dagbladet framställs det som att det är fråga om ”en ökning med flera miljarder och en avgörande ekonomisk skillnad”. Lindeberg uttalar att ”hade vi känt till de nya ekonomiska förutsättningarna hade en svensk ansökan til 2022 haft betydligt större chans att accepteras” (29 juli 2015). Lindeberg har uttalat sig om detta flera gånger, bland annat i SVT i december 2014. Då uttalade han att ”sedan dess har IOK dessutom höjt bidraget till värdstäderna, det innebär ju att den ekonomiske sidan är ännu bättre i dag än tidligare”.

Men detta är tyvärr inte korrekt. IOK:s bidrag har inte förändrats, inte heller efter att Stockholm drog tillbaka sin ansökan.

När Lindeberg talar om ett bidrag på 6,5 miljarder kronor, (eller 7 miljarder kronor när dollarn hade varit högre sommaren 2015), så är detta baserat på IOK:s angivna bidrag på 880 miljoner dollar. Denna summa dök upp redan den 16 september 2014, under processen med OS år 2022.

Men det var varken då eller nu, fråga om en ökning av bidraget. IOK hade endast hittat ett nytt och kreativt sätt att beräkna bidraget på. Enligt den beräkningsmodellen räknades bland annat den olympiska tv-kanalens produktion, IOK:s bistånds- och konsulttjänster och organisatörstadens rätt att behålla delar av egna intäkter som ”finansiella bidrag” från IOK. Detta gjorde det möjligt för IOK att höja bidragsbeloppet på pappret ­– utan att öka det faktiska bidraget til värdstaden.

Även i Norge försökte man porträttera detta som en höjning av IOK-bidraget. Men när påståendena blev kvalitetssäkrade av DNV GL, på uppdrag av den norska regeringen, så var slutsatsen att bidraget var som förut ­– det fanns inget stöd för att högre inkomster kunde budgeteras.

IOK-bidraget var alltså det samma sommaren 2013, då Stockholm drog tillbaka sin ansökan i januari 2014 och när Oslo drog tillbaka sin ansökan i oktober 2014. IOK-bidraget har inte ökat därefter. När Peking den 29 juli tilldelades att arrangera vinter OS år 2022, bestod bidraget fortfarande av de bekanta 880 miljoner dollar.

Denna metod ­– att framställa IOK-bidraget som högre, är för övrigt helt i linje med det mycket omtalade reformprogrammet Agenda 2020, där det sägs att det ekonomiska bidraget ska bli ”further communicated and promoted”.

Det kan mycket väl vara så att Stefan Lindeberg och den svenska olympiska kommittén helt enkelt har missförstått att IOK:s ”ökning” av bidraget i själva verket är ett kommunikationstrix. Någon faktisk ökning av bidraget medför Agenda 2020 tyvärr inte. Det är synd, för ett ökat bidrag är ett av två viktiga grepp IOK nu måste göra för att det ska vara ekonomiskt försvarbart att arrangera ett OS.

Det andra greppet som behövs, är att den lägsta kostnaden för att arrangera minskas. Dessa grepp är mer komplicerade än att bara öka bidraget, och något som IOK hittills har försummat.

Eftersom lite har hänt med IOK:s ekonomiska bidrag och OS krav, är det rimligt att anta att vinter-OS 2026 kommer att kosta ungefär lika mycket som de mer försiktiga beräkningarna för Oslo-OS: 25,8 miljarder i netto för offentliga utgifter. Att detta är en alltför hög kostnad, framgår av den samma rapporten enligt vilken beräknade variga ekonomiska värden av Oslo-OS endast skulle ha varit 2,45 miljarder.

Ett OS är dyrt att organisera, men det är en mycket lönsam affär för IOK. Det är därför självklart både ett behov och ett rum för att IOK bidrar med betydligt mer, för att täcka kostnaderna för att arrangera.