1.Det var i slutet av 2015 som gnistan till den splittringen vi ser i dag tog fart. Detta efter beslut om att lägga ner skolor och badhus utanför centralorten Pajala. I Korpilombolo informerades inte den förening som skötte driften i badhuset, den anställde nåddes istället om det hela ryktesvägen och på badhuset sattes en lapp upp där det stod att badhuset var stängt tills vidare. Under våren 2016 åtgärdade ideella krafter vattenkvaliteten i Korpilombolo badhus, det som var orsaken till stängningen. Den åtgärden, som enligt Pajalabostäder skulle kosta 100 000 kronor plus arbetskostnad belastade på så vis inte kommunen överhuvudtaget.
Det här blev upprinnelsen till att socialdemokratiska medlemmar arbetade fram olika alternativ för besparingarna. De framfördes på ett medlemsmöte i Korpilombolo och handlade bland annat om att riva upp beslut om stängningar samt diskutera nya underlag. Det blev också medlemsmötets beslut. Tidigare hade även arbetarkommunens styrelse föreslagit det och praxis är att kommunfullmäktigegruppen följer medlemsmötens beslut. Men se inte i Pajala. Här beslutade man tillsammans med V att fortsätta stängningarna. Det splittrade helt klart partiet.
2. Nästa orsak till splittringen handlar om kommunalrådet. Harry Rantakyrö var vald av folket till Pajalas kommunalråd, och detta med en förkrossande majoritet. Men en del av kommunfullmäktigegruppen hade möten bakom ryggen vilket resulterade i en misstroendeförklaring mot kommunalrådet. En man vald av folket!
På medlemsmötet i Junosuando valde Harry Rantakyrö att avgå, detta trots att arbetarkommunens styrelse och medlemsmötet hade ett orubbat förtroende för honom. På samma möte sades samarbetet med Vänsterpartiet upp.
3. Vid val av efterträdare till kommunalrådet fick Ulrika Hammarström cirka 70 procent av rösterna och Jan Larsson runt 30 procent. Medlemsmötet valde alltså Ulrika Hammarström till efterträdare. Dagarna efter det ogiltigförklarade Jan Larsson medlemsmötets beslut och på fullmäktigesammanträdet samarbetade en del av fullmäktigegruppen i S (samma ledamöter som tidigare hade agerat mot partiet) tillsammans med vänstern och utsåg då Jan Larsson och Anna Kumpula Kostet till kommunalråd. Arbetarkommunens styrelse begärde en uteslutning av Jan Larsson och Johny Lantto som även denna gång agerat mot medlemsmötet.
4. En motion inlämnades om att behålla årskurs sex i Tärendö innevarande läsår vilket skulle spara flera hundra tusen åt kommunen. Och i fullmäktigesammanträdet den 11 september 2017 höll man med om att det skulle spara pengar till kommunen. Men motionen avslogs med motiveringen att det inte fanns några behöriga sökande till lärartjänsten i Tärendö. Under samma möte begärde kommunfullmäktigeledamoten Stig Töyrä ordet och förklarade att han hade sökt tjänsten i Tärendö och är han är behörig lärare (se youtube, Pajala kommunfullmäktige 11/9 2017).
5. På nomineringsmötet i Junosuando den 18 februari i år invaldes Pajalabor på andra- och tredjeplats på listan till kommunfullmäktige. Senare under mötet valde dessa tillsammans med flertalet Pajalabor att hoppa av sin plats i listan.
Röster har höjts om att splittringen skulle bero på en snart 50 år gammal kommunsammanslagning. Men en stor del av de aktiva medlemmarna var inte ens födda då, så det låter mycket långsökt. Anledningen är istället, enligt mig, att man har åsidosatt medlemmars möjligheter att påverka beslut och bokstavligen tagit makten från partiet. Inte ens med bästa vilja i världen kan man kalla det för ett demokratiskt handlande.
I dag vet vi att de besparingarna som jag skrev om under punkt nummer 1 istället blev kostnader. Detta om man räknar med alla uteblivna skatteintäkter, minskade statsbidrag, interkommunala ersättningar till andra kommuner och de dyra bussresorna som behövde sättas in för att transportera elever till simundervisningen.
Kvalitativt har förlusten varit ännu större. Fyra legitimerade lärare lämnade kommunen, bland dem kommunens enda spansklärare, som tidigare undervisade i hela kommunen. På så vis drabbades även centralorten.