Vi lär bara känna dem som förnamn – Lotta i Stockholm, Maria i Landskrona, Fadime i Uppsala. Varje gång vi hör talas om mord och våld mot kvinnor och tjejer, blir vi upprörda och arga. Hur kunde det ske? Varför ingrep inte myndigheterna i tid? Varför mördar män och utsätter kvinnor för våld?
I dag är det 25 november, FN:s Internationella dag för avskaffande av våld mot kvinnor. Våld mot kvinnor är ett globalt problem och klassas av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett av världens största hälsohot mot kvinnor. Inom detta fasansfulla område har tyvärr inte ens det jämställda Sverige mycket att skryta med.
Cirka 17 kvinnor dödas varje år av en man som de har eller har haft en nära relation till, enligt Brottsförebyggande rådet, Brå.
Uppemot 100 kvinnor våldtas varje dag i Sverige, enligt beräkningar från Brå. Mörkertalet är stort och få vågar anmäla.
Cirka 75 000 kvinnor utsätts varje år för våld i en nära relation, enligt Socialstyrelsen. Vi vet att siffrorna är i underkant, då dessa brott ofta sker i hemmet av en närstående man och att de därför sällan anmäls.
17 600 sexualbrott anmäldes under 2015. Tre procent av Sveriges kvinnor uppger att de blev utsatta någon gång under förra året, enligt Brås Nationella Trygghetsundersökning.
Nio procent av tjejer 16 till 24 år blev utsatta för sexuella övergrepp under 2015, enligt Brås Nationella Trygghetsundersökning.
Fler än 100 000 ungdomar i Sverige växer upp med begränsningar, kontroll och i vissa fall hot och våld i hederns namn, enligt Carin Götblads utredning från 2014.
I 32 år har Roks kvinnojourer och tjejjourer stått upp och kämpat för kvinnors, tjejers och barns rättigheter. Vi räddar livet på många kvinnor och tjejer! Inom kvinno- och tjejjoursrörelsen, är vi därför rent ut sagt förbannade på att samma mörka siffror möter oss år efter år. Varför tas inte frågor om mäns våld mot kvinnor på största allvar? Varför satsas det inte mer på förebyggande insatser?
Nu är det dags för Sveriges feministiska regering att en gång för alla göra skäl för sitt namn!
Roks kvinno- och tjejjourer i Norrbotten kräver:
• Attitydförändringar hos domstolsväsendet. Domstolarna måste på djupet förstå problematiken om mäns våld mot kvinnor och ha specialistkunskaper i ämnet. En attitydförändring skulle stärka kvinnors och tjejers tilltro till rättsväsendet och göra att fler vågar lämna våldsamma män och killar.
• Nationella och lokala handlingsplaner så att alla utsatta kvinnor och tjejer får rätt hjälp, oavsett vilken stad de bor i.
• Långsiktig ekonomisk satsning på kvinno- och tjejjourer. Vi erbjuder dagligen stöd och hjälp till de kvinnor, tjejer och barn som på ett eller annat sätt vågar ta steget att ta sig ur ett förhållande med våld. Utan kvinno- och tjejjourerna kommer inte jämställdhetsarbetet i Sverige att fortsätta att utvecklas.
• Lagändring så att barn till våldsutsatta kvinnor får rätt till eget ombud i familjerättsliga ärenden i domstolsförhandlingar, samma som gäller i LVU ärenden (Lagen av vård av unga).
Kvinnojourerna och tjejjourerna i Norrbotten har länge stridit för dessa frågor och kampen är långt ifrån över!