Stockholm växer, nästan allt annat krymper och det finns en tydlig förtroendespricka mellan landsbygd och storstad. Sverige har gått sönder, säger en del. Jag tror inte att Sverige behöver lagas, men väl knytas ihop.
Vår nye landsbygdsminister Sven-Erik Bucht brukade visa en upp och nedvänd Sverigekarta när han ville få Ikea att investera i hemstaden Haparanda. Sanningen är självklar. Både stad och landsbygd behövs. De är två delar av samma land. Samtidigt har regeringarna under hela 2000-talet, avsett partifärg, misslyckats med att stärka utvecklingskraften på landsbygden.
Några kan kalla mig naiv, men vi måste skapa en bild av det Sverige vi vill ha, på samma sätt som efterkrigstidens politiker gjorde när de talade om folkhem och välfärd. Vi måste hitta en vision för hur vi knyter hop Sverige på ett nytt sätt.
Den stora frågan är hur vi löser vardagen för över 800 000 människor i 330 000 hem som inte alls finns i Sundbyberg, och för de tiotusentals små och medelstora företag och industrier som alla lever längs andra vägar än E4 mellan Stockholm och Södertälje?
Vi har under 100 år byggt ett starkt samhälle och framgångsrika företag som skapat oss stora skatteintäkter. Det har givit oss en välfärd i världsklass för nästan alla. En stor del av inkomsterna har kommit från våra stora exportföretag. Men var finns den offensiva framåtandan från i går?
Jag vet var en del av den finns, åtminstone en del av den. I Småland. I södra Småland är något på gång som borde vara ett skolexempel på nationell nivå. Här drivs nämligen projektet ”Tvärdrag”. Projektledaren beskriver det som; ”Vi inleder nedmonteringen av kommunernas gränser och ett större näringslivssamarbete över kommungränserna har börjat växa fram. Arenorna är Växande Älmhult, Tillväxt Markaryd, Vi företagare i Tingsryd, Expansiva Växjö och Ljungby Business Arena.”.
Det finns andra exempel, men smålänningarna har rätt. Det räcker inte att ha storstaden på topp och resten av landet med lokalpatriotiskt fokus harvande i backlinjen. Vi måste våga bygga nytt.
Det kan vi göra genom att koppla hop landsbygd och storstad tvärs över kommun- och stadsgränser. Alla kommer inte få jobb, eller ens sjukvård, på hemorten, men vi kan se till att göra det tillgängligt, även om det finns ett geografiskt avstånd som måste övervinnas.
Att göra det kommer att kräva enorma satsningar på samverkan och infrastruktur – från väg och järnväg till IT, men det är en nödvändighet.
Under valrörelsen övertrumfade de politiska blocken varandra med nya pengar till infrastruktur. Nu är det dags att vissa korten. Hur säkrar vi den regionala utvecklingen och därmed en så gemensam arbetsmarknad som det bara går? Pengarna räcker naturligtvis inte för alla de satsningar som måste genomföras. Därför måste vi lyfta blicken och hitta nya innovativa lösningar för hur vi finansierar och bygger den infrastruktur som ska koppla ihop landet.
Det krävs också modiga politiker som vågar förklara var Sverige står i en globaliserad värld och som förstår hur vi kan bli framgångsrika i en ny tid med nya förutsättningar.
Vi behöver tvärdrag över hela landet, Sven-Erik, oavsett vilken ledd vi vänder det på. Du har redan visat mod. Nu har du ett kvartal på dig att forma första visionen av ett ”uppochnedvänt” Sverige och ta med in på Näringsdepartementet.
Våga öppna dörrar och fönster, låt det blåsa friskt!