Att allt inte står väl till bekräftades när regeringen förhördes i höstas i den FN-kommitté som övervakar hur medlemsländerna följer konventionen mot rasism och etnisk diskriminering.
På flera punkter fick den svenska regeringsdelegationen underkänt. Många av rekommendationerna rör sådant som kommittén har pekat på under tio år. Det gäller bland annat förekomsten av hatbrott med rasistiska och antireligiösa motiv.
FN-systemet är beroende av kompletterande rapporter från civilsamhället för att få en mer heltäckande bild av läget i länderna än den som regeringarna själva kan eller vill ge. Svenska FN-förbundet hade inför förhöret i Genève i augusti försett experterna i FN-kommittén med en rapport om läget i Sverige. FN-förbundet hade också en representant på plats för att berätta hur FN-rörelsen, med stöd av 50 andra organisationer, ser på rasism och etnisk diskriminering i den svenska vardagen.
FN-kommittén har tagit vara på många av FN-förbundets synpunkter. Till kommitténs rekommendationer hör mer aktivt arbete för att undanröja diskriminering av romer på arbets- och bostadsmarknaden, att Sverige undertecknar ILO-konventionen 169 om bland annat samers landrättigheter och att fler polismyndigheter arbetar aktivt mot hatbrott.
FN-förbundets krav att Sverige bör inrätta en oberoende nationell myndighet för mänskliga rättigheter får stöd av FN. En sådan myndighet kan övervaka att lagar och förordningar står i överensstämmelse med olika FN-överenskommelser samt utbilda och stödja anställda i kommuner och landsting i antidiskrimineringsfrågor. FN erbjuder dessutom staterna hjälp att etablera en sådan myndighet som redan finns i en tredjedel av världens länder.
Svenska FN-förbundet arrangerar i dag på internationella dagen för mänskliga rättigheter ett möte mellan bland andra integrationsminister Erik Ullenhag och företrädare för flera av de minoritetsgrupper som drabbas av diskriminering. Det ligger i linje med FN-rörelsens ambition att göra det möjligt för etniska och andra minoritetsgrupper att göra sina röster hörda.
Erik Ullenhag och regeringen har haft möjlighet att reflektera över kritiken från FN-kommittén. Dagens aktivitet, som hålls 65 år efter att FN antog den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna, är ett utmärkt tillfälle för integrationsministern att berätta hur man tänker arbeta vidare med frågorna.
Att Sverige har problem med rasism och etnisk diskriminering hör inte till den traditionella självbilden, men höstens debatt har ökat medvetenheten om läget. Nu gäller det att gå från insikt till ord och därifrån till handling.