Undersköterskeyrket är ett av Sveriges vanligaste, men också viktigast yrken. Yrket har utvecklats dramatiskt under en längre tid och blivit allt mer komplext. Det innebär ett omvårdande uppdrag – ofta med människor i svåra situationer. Men också att administrera mediciner, ta blodprover och lägga om sår.
Samtidigt som undersköterskornas ansvar ökar har det blivit uppenbart att det saknas kriterier för vad en undersköterska kan och gör. Detta skapar i sin tur osäkerhet kring vad man kan förvänta sig av en undersköterska. Kraven på utbildning, kompetens och arbetsuppgifter för en undersköterska kan se helt olika ut från en arbetsplats till en annan. Det håller inte. Därför driver min fackförening, Kommunal, att det införs legitimation för undersköterskor. Det är viktigt och rätt, och skälen borde faktiskt engagera alla – inte bara de som jobbar inom äldreomsorg eller sjukvård.
1) Det är en patientsäkerhetsfråga. Arbetsuppgifterna är komplexa och ansvaret stort. Att dela medicin och kunna bedöma allmäntillståndet hos t ex en dement medmänniska kräver kompetens.
2) Med en legitimation följer att undersköterskans roll, ansvar och befogenheter blir tydligare. Det handlar ju om att kompetens och ansvar och arbetsuppgifter ska hänga ihop. Hur ska man annars kunna lova en hög kvalité?
3) Sveriges kommuner och landsting (SKL) säger att man behöver rekrytera 13 600 undersköterskor, specialistundersköterskor och vårdbiträden om året. Då måste yrket bli mer attraktivt och dess status måste höjas.
Därför behövs en yrkeslegitimation som förtydligar undersköterskans kompetens och roll. För undersköterskornas skull – och för patientsäkerheten och kvalitén i omsorgen.