Så här skriver NSD:s chefredaktör Kalle Sandhammar i fredagens tidning som svar på en läsares fråga:
”Det är skillnad på företagens/kommunernas/idrottslagens egen information och vår journalistik. Vi gräver fram egna nyheter som företagen kanske inte alltid vill ska komma ut.”
Vill man ha ett tydligt exempel på vad Sandhammar menar kan man bläddra tillbaka en sida i fredagens tidning. Där ”intervjuas” chefredaktörerna Sandhammar (NSD) och Ehnbom (NK) av två av tidningarnas skarpaste reportrar.
Men den här gången saknas alla granskande, ifrågasättande eller uppföljande frågor som brukar vara kännetecknande för kritiskt granskande journalistik. Och som de här reportrarna gjort sig kända för att tillämpa.
Intervjuns adelsmärke är fråga två, uppföljningen, den som borrar vidare och söker svaret på en ställd fråga. Rakt igenom den stort uppslagna ”intervjun” saknas den frågan. Här spelas i stället teater. Att tidningarnas ägare tagit ut 105 miljoner kronor menar chefredaktörerna (i kör) är inga problem eftersom pengarna återinvesteras ”bland annat” i Norrbotten! Tycker ni att det här är oskäligt höga aktieutdelningar frågar de allvarsamma, artiga reportrarna och nöjer sig med att få veta att chefredaktör Sandhammar inte har några synpunkter på det.
Så kan det låta när en chefredaktör blir, enligt tidningarnas egen presentation, ”utfrågad” eller ”ställd mot väggen” av sina egna. En perfekt illustration till det Sandhammar svarade en läsare.
Sensmoral: Fortsätt att kritiskt granska men inbilla er inte att vi läsare tror att ni verkligen vill/kan granska er själva.
Tomas Bresky Frilansjournalist, Luleå
Svar till Tomas Bresky.
Jag befarar att Tomas Bresky läst vår artikelserie om en journalistik i förändring lite väl översiktligt. I fem delar har vi belyst journalistikens förutsättningar i Norrbotten ur alla tänkbara vinklar. Vi har vinnlagt oss om att även de
obekväma frågorna ska få plats. Våra
läsare förväntar sig svart på vitt och
förtjänar att medierna talar klartext även när vi riktar sökarljuset mot vårt eget område.
En förhoppning var att artikelserien skulle skapa en diskussion kring den lokala journalistikens värde. Det lyckades!
En annan var att kunskapen om att tidningsverksamhet bedrivs enligt samma företagsekonomiska principer som vilket annat företagande som helst skulle spridas. När jag läser Breskys inlägg tänker jag att det kanske återstår en del arbete på den fronten.
Det är min övertygelse att en tidningsverksamhet måste gå med vinst för att säkra sitt långsiktiga oberoende. Det är också uppenbart när man tittar på den svenska mediekartan att tidningar måste samarbeta för att klara av det resurskrävande arbetet med lokal bevakning.
Ingen ger ut en dagstidning på ideell basis och det samhälle som vill ha en lokal bevakning har att förhålla sig till förutsättningarna ovan. Om Tomas Bresky tycker att jag mumlar om den frågan så är det kanske för att han blandar ihop mina åsikter med sina egna.
Kalle Sandhammar Chefredaktör NSD