Över 160 000 flyktingar kom till Sverige varav cirka 35 000 ensamkommande barn. Merparten av dem från Afghanistan. Dessa barn och ungdomar har offrat mycket för att komma hit. De har offrat kontakten med sin familj, med vänner och hemmiljö. De har utsatts för våld, övergrepp och svåra umbäranden på vägen och hjälpen från smugglare att ta sig över hårdbevakade gränser har kostat dem en smärre förmögenhet. Att få möjlighet till ett bättre livi trygghet och att få chansen till utbildning och yrkesliv med dräglig utkomst har kanske varit värt insatsen.
Migrationsverkets handläggning har fördröjts på grund av den stora ärendemängden. Nu, drygt två år senare, har ungdomarna fått svaret på sina ansökningar om asyl. Många av dem har fått ett förkrossande besked.
”Tyvärr, du har hunnit fylla 18 år och har inte tillräckliga skyddsskäl för att få stanna, det är för lugnt i Afghanistan just nu för att du ska få uppehållstillstånd”.
Är det konstigt att man är över 18 år om man har fått vänta i två år på att Migrationsverket ska ta upp ärendet, är det någon som på allvar tror att vi sett någon ände på det mångåriga kriget?
Under de år ungdomar-na har väntat på att Migrationsverket ska ta upp deras ärenden har mycket vatten runnit under broarna. De svenska asylreglerna har stramats upp, gränsbevakningen likaså, vilket har lett till att invandringen har minskat till drygt 25 000 under 2017. Ungdomarna har studerat i svensk grundskola och en ansenlig del av dem har klarat de betyg som krävs och har börjat på gymnasiet. Många andra blir klara nu i vår och ska in på gymnasiet i höst.
Dessa ungdomar etablerar sig här. De klarar skolan, erövrar språket, får vänner, jobb och kanske en plats i ortens fotbollslag. De har framtiden för sig och de är en tillgång för vårt land. I det läget är det svårt att förstå de kortsiktiga och många gånger obegripliga beslut som nu gör att tusentals av ungdomarna får avslag på sina ansökningar och hotas av utvisning.
Dessa ungdomar som flyr är i regel hazarer, en folkgrupp som under århundraden har diskriminerats och tryckts ned i Afghanistan. Under talibanernas storhetstid på 90-talet var de jagade villebråd. Miljontals hazarer valde då att fly till säkrare mark och Iran bjöd in dem med armbågen. De var ju trots allt shia.
Dessa ungdomar är till stor andel födda i Iran under föräldrarnas exil. Där har de ingen framtid.
De har inte rätt till sjukvård och skola. De utnyttjas maximalt i svarta, lågavlönade och farliga arbeten och de har ingen chans att någonsin bli medborgare i Iran. På pappret är de afghaner trots att många av dem aldrig ens har varit i Afghanistan.
När nu svenska myndigheter beslutar om utvisning av afghaner tas liten hänsyn till deras faktiska bakgrund. Är de över 18 år och har afghanskt pass så ska de utvisas till Afghanistan oavsett om de var 16 år när de kom hit och trots att de aldrig har bott i Afghanistan.
Migrationsverket benämner de utvisade ungdomarna som återvändare. Det korrekta ordet är förpassade. De är förpassade till ett av världens farligaste länder och har där ingen grund att stå på.
Om det är någon som inbillar sig att vårt land gör någon ekonomisk vinst på att utvisa de afghanska ungdomarna så har man misstagit sig. Mycket av jobbet är redan gjort. Inom några år är de skattebetalare om de får fullfölja sina studier. Utvisas de blir många istället en belastning för samhället. De flesta som får ett slutgiltigt utvisningsbeslut väljer istället för flyget ned till otrygghet i ett krigshärjat Afghanistan att gå under jorden och gömma sig för myndigheterna i Sverige eller i något annat land i Europa. I den situationen hamnar man i beroendeställning till andra människor.
Människor som inte alltid vill en väl. Att utvisa dem är att göda människohandeln och det moderna slaveriet. Svart arbete, droger, prostitution och annan kriminell verksamhet blir vägen till försörjning. Katt-och-råtta-leken med myndigheterna kommer att pågå under oöverskådlig tid. Är det inte dags att föregå problemen och istället erbjuda en god framtid för ungdomarna och för vårt samhälle. Är det inte hög tid att använda sunt förnuft och stoppa utvisningarna.
Hoppet för många av de tusentals ungdomar som flydde till vårt land under 2015 står nu till att regeringen får igenom sitt nya förslag i riksdagen. Ett förslag som i stora drag går ut på att de underåriga som kom hit under 2015 och som har fått vänta lång tid på handläggandet av sina asylärenden ska ha rätt att stanna. Men i väntan på att riksdagen ska ta upp förslaget till omröstning fortsätter myndigheten att förpassa ungdomar till en alltmer explosiv oroshärd. Dessa ungdomar har fått utstå mycket och behöver en trygg hamn i vårt land. Vårt land har en ålderstigen befolkning och behöver dessa ungdomar. Eftervärldens dom kan bli hård. Stoppa utvisningarna nu!
Vi som i våra yrkesliv och gärningar i Kalix på nära håll har fått en inblick i den krassa verklighet som många afghanska flyktingungdomar lever i: