Överraskningar är en del i den strategiska verkligheten; Kuwait-kriget 1990, 11 september 2001, kriget i Georgien 2008 och nu den ryska ockupationen av Krim våren 2014. Historien har otaliga exempel på överraskande angrepp som tett sig irrationella ur omvärldens synvinkel.
Alltmedan Ryssland anekterar bit för bit av ett grannland och uppträder alltmer hotfullt mot i stort sett alla andra i dess närhet klänger sig Sverige envist fast vid en alliansfri doktrin som blivit alltmer föråldrad och har allt mindre stöd från vår befolkning.
Politiskt har Sverige deklarerat att vi kommer att stå på alla EU och nordiska länders sida. Men den så kallade Solidaritetsförklaringen med ursprung ur EU säkerhetspolitik har i dag ingen militär trovärdighet. Vi kan inte längre försvara oss själva mot en kvalificerad angripare med ÖB:s ”enveckas försvar”.
Sverige har inte ersatt alliansfrihet med ett alliansmedlemskap när vi rustat ned vårt försvar från två procent av bruttonationalrprodukten (BNP) år 2000 till i dag 1,2 procent av BNP.
När vi politiskt har allierat oss med EU och Solidaritetsförklaringen har vi i dag en mer osäker position än någonsin tidigare om konflikter skulle uppstå i vårt närområde.
Det är viktigt att visa politisk vilja att betala för ett försvar som kan bära upp den nationella dimmensionen i vår försvarspolitik.
Sverige deltar sedan lång tid tillbaka i många av FN sanktionerade Nato operationer.
Det har gett många erfarenheter. Att en svensk Nato-anslutning skulle ha betydelse inte bara för Sverige utan även för våra grannländer säger sig självt.
Det kan också innebära fler gemensamma vapenprojekt och en utvidgad vapenexport.
Nato bildades 1949 med tolv medlemmar efter Berlinblockaden 1948 och Pragkuppen samma år och består nu av 28 ledamöter. Härutöver är 22 nationer anslutna till Nato Partnerskap för Fred. Sedan 5 september 2014 har Sverige och Finland särskild status av partnerskapsländerna och får delta vid planering av Nato-övningar och har ett utökat underrättelsesamarbete. Både Sverige och Finland har sedan 2003 associerade parlamentariska delegationer vid Nato.
Sverige, Finland och Norge genomför regelbundet gemensamma flygövningar på Nordkalotten med nyttjande av varandras baser. Sedan några år deltar även svenska armeförband i samövningar på Nord-kalotten.
Dessa samövningar kommer att öka i omfattning.
Sverige bör stärka det nationella försvaret upp till nivån två procent av BNP och i samverkan med Finland utreda konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i Nato.