Hur når vi en hållbar välfärd?
Foto: Erik Svensson
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
En stor del av sjuksköterskornas olika miss-
nöjesyttranden kring sitt krassa löneläge riktar sig främst mot arbetsgivaren, men finns det även ett utbrett missnöje mot sina egna företädare i lönekampen; Vårdförbundet.
Ingen av debattörerna omnämner fackets roll och påverkan i sammanhanget.
Löneförhandlingarna befinner sig säkerligen nu i ett för parterna mycket känsligt läge, men sin strävan och förhållningssätt i grunden kan ansvariga säkerligen deklarera för. Är en av lösningarna en eventuell facklig konvertering?
Det har under hösten 2007 inkommit intresse från många sjuksköterskor i andra kommuner och landsting att gå med i Kommunal. I dag finns det 402 sjuksköterskor som följt dessa rekommendationer, visserligen få i förhållande till våra 410 000 medlemmar.
Självklart är dock även sjuksköterskorna värda mycket mer i löneutveckling, men ekonomin måste även trygga nyrekrytering av olika andra personalgrupper till vården. Grupper som även de vill ha "lön för mödan". Utan dessa grupper når vi ingen god hälso- och sjukvård, allas insatser är viktiga. Men åter igen, hur prioriterar vi?
Den "landstingsnisse" som de tre sjuksköterskorna omnämner är kanske Britt Westerlund (landstingsråd) som i media deklarerat att välfärden på sikt är hotad, vi kommer inte att ha råd.
Även SKL, Sveriges kommuner och landsting, har genom Clas Ohlson deklarerat detta framtida (5-10 år) hot mot välfärden. Helt klart är det så och det är inget att sticka under stolen med! Självklart inte enbart på grund av de stundande löneökningarna för våra sjuksköterskor, men var och en av oss samhällsmedborgare måste nu eller inom en mycket snar framtid komma till insikt med att vår gemensamma och skattefinansierade välfärd inte räcker till.
Vi blir allt mer helt eller delvis beroende av vilka prioriteringar vi är tvingade att genomföra. "Vad" och "hur" kommer att få en allt mer avgörande roll.
Allas vår gemensamma välfärd kommer att kräva uppoffringar, vilka patient- och personalgrupper kommer att få svårast att komma fram?
Ingen lätt börda att axla för framtida hälso- och sjukvårdspolitiker. Men vi måste ta vårt ansvar gentemot våra väljare att göra vårt yttersta att leva upp till det förtroende vi fått av folket, för allas välfärd och välbefinnande.