Nu senast är det fyra socialdemokratiska landstingsråd som anser att lösningen ligger i ett diffust ”brytande av beroendet” av hyrläkare (NSD 14/12). Istället för att mota bort bemanningsbranschen borde de ta lärdom av den.
Landstingsråden haren sak gemensam med bemanningsbranschen – att vilja bygga en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård. I dag bistår branschen med bland annat personal till vakanser i glesbygden, specialister där de behövs, och bemanning vid semestertider och andra tillfällen när den fasta personalen är frånvarande. I sin artikel medger de fyra S-debattörerna att de ”har ett ansvar att anpassa organisation och verksamhet utifrån våra regionala och lokala förutsättningar”. En uttydning av detta torde innebära att en ansenlig mängd av sjukhus, sjukstugor och vårdcentraler i norra Sverige måste läggas ned om landstingsråden stoppar ”beroendet” av hyrpersonal.
Många gånger genomförs förändringar och omstruktureringar i en cirkel runt det egentliga problemet. Ett sådant akrobatnummer visar de fyra S-märkta landstingsråden upp när de talar om hyrpersonal som orsak till den offentliga vårdens problem med kompetensförsörjning. Problemet ligger i att den egna personalen jobbar under omständigheter de inte trivs med. Bemanningsföretagens senaste medarbetarundersökning visar att en stor majoritet av dem som jobbar med vårdbemanning kom direkt från en fast anställning, och orsakerna till att en jobbar i branschen är främst inflytande över arbetstider och arbetsplats, och möjligheten till längre ledighet. Vi får dra slutsatsen att dessa komponenter saknades hos den tidigare arbetsgivaren.
Rörande de ”skenande kostnaderna” är fakta som så, att hyrpersonal håller kostnaderna nere och ser till att människor får den vård de behöver, oavsett var de bor. Inhyrning står för 0,7 procent av vårdens totalkostnad, oerhört kostnadseffektiva 0,7 procent. Hyrläkare beräknas göra 11 000 vårdinsatser per dag på vårdcentraler (Läkarförbundets undersökning av primärvårdens bemanning, 2013). Hyrpersonalen avlastar den befintliga personalen, kapar köer och ser till att kvaliteten på vården är konstant.
Inhyrningskostnad kan inte jämföras rakt av med direktanställd personals lönekostnad, då inhyrningskostnaden inkluderar samtliga indirekta personalkostnader (sociala avgifter, försäkringar, bemanningsföretagets administrations-, rekryteringskostnader etcetera).
Från bemanningsbranschens sida har vi länge försökt få till stånd olika samarbeten med SKL för att skapa ett branschråd och höja kvaliteten på upphandlingar. Vi borde kanske jobba i en annan riktning. Inom bemanningsbranschen är medarbetarna den absolut viktigaste komponenten. Den här spetskompetensen inom HR har utvecklats till en tjänst som vi gärna erbjuder den svenska vården.