I väntan på vad då?

Det nuvarande pensionssystemet för scenkonstbranschen ger stora problem för landets regionala musik- och teaterinstitutioner. Höga och oförutsägbara premier slår hårt mot verksamheter med trängd ekonomi.

Foto: BJ÷RN LARSSON ROSVALL / TT

Norrbottens län2014-11-17 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Problemet har vuxit i 20 år, nu vill vi se en lösning!

Länsmusikens samarbetsråd och länsteatrarna i Sverige, som representerar de professionella regionala scenkonstorganisationerna i hela Sverige, står därför bakom Svensk Scenkonsts ambition att skapa ett nytt system som ryms inom de ekonomiska ramar som regeringen har gett. Det innebär stöd för omställning istället för tidig pensionering av konstnärer, men det ger också mer rättvisa villkor för frilansare och bättre förmåner för långtidssjukskrivna.

Sveriges riksdag konstaterade 2011 att pensionssystemet på scenkonstområdet ”medför negativa konsekvenser för såväl scenkonstinstitutionerna som de konstnärliga yrkesutövarna och publiken”. Detta stämmer väl med vår uppfattning.

Dagens förmånsbestämda system med lägre pensionsåldrar för konstnärliga grupper (från 41 år och uppåt) innebär att premierna varierar kraftigt för olika individer och i olika produktioner. Det kan uppstå stora retroaktiva premiekrav, vilket gör det svårt att planera verksamheten.

Det nuvarande statliga systemet är orättvist för de visstidsanställda. Trots att de solidariskt är med och finansierar systemet kan de inte få en likvärdig del av pensionsförmånerna före 65 års ålder. Förändringar i det allmänna pensionssystemet gör dessutom att ålderspensionen numera blir lägre för dem som går i tidig pension.

Sedan skyldigheten att avgå vid den lägre pensionsåldern togs bort 2003 säkrar de stora kostnaderna för systemet inte heller syftet – att garantera en hög konstnärlig nivå på verksamheten.

Efter många politiska turer står det sedan 2013 klart att ansvaret för det framtida systemet ska flyttas över till parterna, det vill säga arbetsgivarorganisationen Svensk Scenkonst och de fackliga organisationerna, däribland Teaterförbundet och Symf. Den nuvarande regeringen har slagit fast tidpunkten för systemskiftet och de ekonomiska ramar som aviserades av den förra regeringen.

Skiftet från pension till omställning sänker kostnaderna för det nya systemet. Det reformutrymme som skapas ska enligt regeringen gå till nya satsningar inom scenkonsten, vilket vi välkomnar då behovet är stort. Samtidigt är det oerhört viktigt att det nya systemet inte blir för dyrt, då vi under en lång rad år noterat att anslagen inte skrivs upp tillräckligt för att täcka kostnadsökningar för bland annat löner.

De anställda som får höjd pensionsålder kommer genom så kallade fribrev få del av de premier som betalats in i det gamla systemet, trots att det inte handlar om intjänade förmåner i vanlig mening. Att regeringen nu medger detta är en stor framgång och bidrar till att vi är positiva till den avveckling som aviserats.

Vi anser därför att parterna snarast måste komma överens om ett nytt system som både lever upp till branschens behov och som vi regionala scenkonstorganisationer kan bekosta inom ramen för framtida anslag. Varje år som går innebär fortsatta förluster för scenkonsten.