Vi måste införa en nollvision mot dödsolyckor i arbetslivet. Förra året dog 45 personer i arbetsolyckor i Sverige. Ingen människa ska behöva förlora livet på sitt jobb och inget kan vara viktigare än att skydda arbetstagare från den risken. Vi föreslår att Arbetsmiljöverket, arbetslivsforskare och arbetsmarknadens parter konkretiserar och förverkligar visionen.
Utöver de som dör i arbetsolyckor finns det ett stort antal dödsfall som är arbetsrelaterade. Det kan röra sig om personer som under sitt arbetsliv kommit i kontakt med exempelvis asbest. I dessa fall kan man med hög sannolikhet konstatera att dödsfallen är arbetsrelaterade. Även dödsfall i andra lung- och luftvägssjukdomar, cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar kan vara arbetsrelaterade.
I en rapport som Arbetsmiljöverkets gjorde anges att åtminstone 800 arbetsrelaterade dödsfall skett i de nämnda sjukdomarna. Vi måste satsa mer pengar på forskning, utbildning och tillsyn för att minimera de arbetsrelaterade dödsfallen.
Både antalet anmälda arbetsplatsolyckor med sjukfrånvaro och antalet inrapporterade arbetssjukdomar har ökat under de tre senaste åren, enligt Arbetsmiljöverket. LO:s rapport Arbetsmiljö 2012 visar samtidigt att det är arbetarna som får allt sämre arbetsmiljö. Regeringen har gjort stora nedskärningar på Arbetsmiljöverket och urholkat arbetsmiljölagstiftningen. De borgerliga har också punkterat forskningen om arbetslivet. Detta är oansvarigt och kortsiktigt.
Vi behöver politisk handlingskraft för att minimera antalet arbetsplatsolyckor. Arbetsmiljöverket måste få ökade resurser till sitt tillsynsarbete. Det finns ett samband mellan antalet inspektörer och arbetsmiljöns utveckling. I Vänsterpartiets skuggbudget satsar vi därför 60 miljoner kronor för att öka antalet inspektörer för att Sverige ska komma upp till den nivå som Internationella arbetstagarorganisationen (ILO) rekommenderar.
Ett aktuellt och växande problem är det stora mörkertal som antas finnas när det gäller arbetsskador som drabbar utländsk arbetskraft som tillfälligtvis arbetar i Sverige. Därför måste samtliga tillbud och olyckor som sker på svensk arbetsmarknad rapporteras till Arbetsmiljöverket som i sin tur måste registrera dessa.
Skyddsombud gör stor nytta för hälsa och säkerhet på våra arbetsplatser. Enligt nuvarande bestämmelser krävs det att en lokal arbetstagarorganisation har en medlem på ett visst arbetsställe för att ett skyddsombud ska kunna utses för detta arbetsställe. Inom vissa branscher ger denna regel praktiska problem för skyddsombud att verka. Framförallt på arbetsplatser där man har stor personalomsättning och där arbetet i stor utsträckning utförs av bemanningsföretag.
Arbetsgivare är skyldiga att göra allt som anses vara rimligt att rehabilitera och att anpassa arbetsplats och arbetsuppgifter. Men i de fall arbetsgivaren inte vill ha kvar den anställde är incitamenten för att efterleva anpassningskraven små. Arbetsgivare behöver inte oroa sig för några konsekvenser om de underlåter att anpassa arbetsplatsen.
Vi anser att lagstiftningens uttalade skyldighet måste kopplas till ekonomiska sanktionsavgifter. Sanktionsavgifter som skulle kunna kombineras med att de regleras i kollektivavtal.