Ingen klocka ringer mer, inget plugg snart vi ser Ingen klocka ringer in mer

Det efterlÀngtade sommarlovet har varit med lata dagar fyllda med sol och bad och rutinerna i vardagen ruckas ordentligt pÄ. Skönt för mÄnga men oroligt sÀrskilt för de barn med handikapp som krÀver inrutat mönster.

Norrbottens lÀn2014-09-01 06:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Kanske ska de till en ny skola till hösten med nytt schema och nya lÀrare. Saker som för andra kÀnns som lite pirr i magen eller helt ovidkommande kan förstöra bÄde nattsömn och sommarlov.

Att kunna förbereda sig för hösten Àr en viktig fas för att nÀr stunden Àr inne minska svÄrigheterna och inkörningsperioderna. Tryggheten att veta vem man ska frÄga och vem som ska hjÀlpa en och en uppbyggd tillit.

Men hur ska detta vara möjligt nÀr inte ens lÀrarna har klar för sig var de hamnar?

En lĂ€rare försvinner helt plötsligt pĂ„ grund av besparingar och nĂ„gon information om det som skett kommer inte fram till berörda personer och barnet som har nog med svĂ„righeter kommer mer i klĂ€m. NĂ„gon ny speciallĂ€rare finns inte att tillgĂ„ för ”pengarna finns inte” och trots lĂ€rarnas profession har de inte alltid all utbildning som kan krĂ€vas för att lyckas lĂ€ra ett barn med handikapp.

Barnet som redan har nog problem ramlar mellan stolarna och fÄr aldrig en Àrlig chans att klara skolan. Detta medför en stÀndig oro och tungt misslyckande och kanske han/hon tappar all entusiasm och struntar i skolan.

Lagen Ă€r rak – barn med diagnoser har rĂ€tt till specialhjĂ€lp för att klara skolan, inget barn ska Ă„sidosĂ€ttas. ÄndĂ„ verkar inte kommunen sluta skĂ€ra ner pĂ„ dem som ska ta hand om oss nĂ€r vi blir gamla. Inte heller verkar de bry sig om lagen. Mer resurser mĂ„ste till skolan, till speciallĂ€rare bĂ„de för barn med diagnoser och till de asylsökande barnen som integreras in i den svenska skolan utan att kunna tala svenska.

Under vÄren och hela sommaren har vi fÄtt lÀsa alarmerande uppslag i tidningarna om hur kunskapen minskar bland barn och ungdomar och nya regler och lagar ska förbÀttra detta.

Jag tycker det Àr enkelt. Sluta dra in pÄ lÀrare och framförallt speciallÀrare i skolorna, stÀng inte igen byskolorna, lÀgg mer pengar till skolan och lÀrande och öka planeringen. DÄ kommer lÀrandet att fungera bÀttre pÄ allas villkor. DÄ minskar det onödiga bortfallet av tid som kan lÀggas pÄ inlÀrning.

LĂ„t sedan lĂ€rarna fĂ„ fokusera pĂ„ lĂ€randet och lyft den administrativa bördan frĂ„n dem. Det Ă€r inte meningen att de ska behöva lĂ€gga sĂ„ mycket tid pĂ„ ”skolassistenternas” arbete som rationaliserades bort för besparingar. Det skulle öka arbetstillfĂ€llena som vi sĂ„ vĂ€l behöver.

Barnen Àr vÄr framtid och Àr vi inte rÀdda om dem har vi ingen som tar hand om oss nÀr orken tryter. Ingen som Àr intresserad.

LĂ€s mer om