Debatt: Ingen mänsklig rättighet ­– men en dröm för många

Den 26 maj infaller ”ofrivilligt barnlösas dag” vilket gör det angeläget att lyfta några frågeställningar och perspektiv som lätt kommer i skymundan när det man kallar surrogatmödraskap diskuteras onyanserat, osakligt och i lätt skräckslaget tonläge.

Faktum är att i Sverige drabbas mellan tio och femton procent av infertilitet och sju till åtta procent förblir ofrivilligt barnlösa. Siffror som verkligen belyser att detta inte är en fråga som kan viftas bort med principiella invändningar eller utifrån ren okunnighet.

Det medmänskliga perspektivet.

Att välja att bli surrogatmamma innebär inte per automatik att valet är sprunget ur en ekonomiskt svår situation, påtryckningar eller tvång. Väldigt många väljer att av helt andra skäl bistå barnlösa utifrån en egen stark upplevelse och känsla av att kunna hjälpa. En kärleksgåva, en medmänsklig insats för många. I den verksamhet vi representerar har surrogatmodern en egen familj, de arbetar och de flesta väljer att bo med sin familj före, under och efter graviditeten och lever som många andra gravida kvinnor. Noggranna, beprövade och genomtänkta processer garanterar att etiska, juridiska och moraliska hänsyn gäller såväl surrogatmoder som den ofrivilligt barnlöse.

Det medicinska perspektivet.

Det finns ett annat ofta bortglömt perspektiv och det är det rent medicinska. Den person som lider av hjärt- eller njursjukdomar, behandlats för cancer, livmoderhalscancer och livmodern tagits bort. Det är heller inte helt ovanligt att unga fertila kvinnor drabbas av förlossningskomplikationer eller sjukdomar i livmodern och obstetriska komplikationer kan leda till upprepade missfall eller infertilitet. För många av dessa kvinnor är det bara möjligheten surrogatmamma som kan ”göra dem med barn”.

Det alternativa perspektivet.

Surrogatbarnen ökar till antalet i Sverige och under 2018 spås det komma fler surrogatbarn än adopterade till Sverige. Ett barn föds varje vecka utomlands med hjälp av surrogatmamma i annat land och under 2017 kom 200 adopterade barn till Sverige.

Så även om det inte är tillåtet enligt lag att anlita en surrogatmamma genom svensk sjukvård så kommer man runt detta genom att anlita en surrogatmamma utomlands.

I Sverige är det cirka 15 procent av befolkningen som vid något skede i livet är ofrivilligt barnlösa.

Det politiska och juridiska perspektivet.

Det finns naturligtvis även en politisk debatt i ämnet och ett valår som detta kommer olika positioner fram i ljuset. Dessa representerar allt från ett mer liberalt förhållningssätt som öppnar legala möjligheter för de ofrivilligt barnlösa till dem som är principiella motståndare.

”Ska värdmoderskap utan kommersiellt syfte tillåtas i Sverige” är en återkommande frågeställning i den politiska debatten.

Regeringen har tagit ett hoppfullt initiativ och initierat en lagrådsremiss med förslag till modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap. Syftet är att modernisera reglerna om föräldraskap vid assisterad befruktning och skapa en tydligare och mer rättssäker reglering av föräldraskap vid ändrad könstillhörighet.

Så låt oss tillsammans föra den sakliga och nyanserade debatten vidare angående surrogatmödraskap och i samband med ”ofrivilligt barnlösas” dag den 26 maj känns det som att diskussionen kan och bör ta fart.