Svar till Bo Rönnlund, NSD Debatt den 14 februari.
Invandringens kostnader har blivit ett viktigt ämne för många ekonomer, det har även blivit offer för en mängd feltolkningar och förvrängningar av belopp och rättigheter.
Boken du refererar till bör man ta med ett lastbilsflak salt. Den har en tydlig vattenstämpel av nationalistisk och mörk, mörkblå färg – väldigt lik ett av riksdagspartierna.
Beloppet 110 miljarder har cirkulerat under ett års tid nu. Sverigedemokraternas budget byggdes till största del upp av denna summa, en summa som ett flertal ekonomer direkt sågar. Nationalekonomer från Svenskt näringsliv och diverse universitet klev fram och påpekade att man måste räkna in de intäkter ALLA utrikesfödda genererar om man räknar utgifter på ALLA utrikesfödda. En av dem Jan Ekberg, specialist inom migrationsekonomi.
Utgifterna man kom fram till efter inräknad moms, skatt och konsumtion var cirka 10-15 miljarder. OECD bedömde att Sverige gick med vinst med 0,2 procent av BNP om man räknade på de offentliga kostnader som man med säkerhet kan koppla till invandring och även de intäkter man kunnat säkra.
Under många år har politiken för integration varit bristfällig rent nationellt. I två mandatperioder har i princip inga bostäder byggts, varken för ungdomar eller för migrationen. Svenska för invandrare (SFI) brister på många punkter vilket försvårar en integrationspolitik. Det är områden Sverige kan bli bättre på, för vi har ljusglimtar på lokala plan.
I Råneå har man på ett socialt plan lyckats mycket bra med integration tack vare föreningslivet. Allt ifrån körer till idrott är avgörande faktorer för att samhället öppnar sig och språklärandet snabbas på. Detta brister i de utelämnade förorterna i södra Sverige.
Det är här en solidarisk migrationspolitik kommer in. Om fler EU-länder tog sitt ansvar, om alla kommuner tog sitt ansvar i frågan om invandringen skulle få se problem. Att de rikaste kommunerna i Stockholm säger nej till mottagande samtidigt som mindre inlandskommuner tar sitt ansvar är fel, att vissa EU-länder helt eller delvis säger nej är fel.
Det är två av Socialdemokraternas stora frågor inför både EU-val och riksdagsval – solidaritet för att underlätta för alla länder och kommuner. Om var och en gör sitt går det vägen.
Framför allt vi Norrbottningar bör se positivt på invandringen, det är bara den som hindrar invånarantalet från att rasa. En majoritet av de inflyttade till länet är utrikesfödda. Om tio år räknar man med att en enorm åldringsvåg sveper in över länet och vi kommer att ha ett underskott av arbetskraft inom framförallt vård men även inom dagis och skolan.
Historiskt sett vet vi att människor ogärna flyttar från södra Sverige för att få jobb i Norrbotten, här är invandringen central. Och även om vi i dag inte har jobben, så är det osmidigt att påbörja invandring med efterföljande språklärande och utbildning när äldreboenden skriker efter bemanning.
Invandringen är absolut en viktig fråga, men det viktigaste är de politiska bjässarna – jobben, skolan, välfärden och bostäderna.