Jämställdheten i Sverige går bakåt

Norrbottens län2014-05-28 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Klyftorna i Sverige växer snabbast jämfört med alla industriländer visar en nyligen utgiven rapport från OECD, det är skrämmande.

Den relativa fattigdomen ökar mest i Sverige. Vi har backat från första till fjortonde plats i rangordning över jämlika länder. De som fått det mycket sämre sedan 2006, vid regeringsskiftet, är de sjuka, arbetslösa och förtidspensionärerna. Deras ersättningar har sänkts eller åtminstone inte höjts under Alliansens regeringsperiod.

Men inte nog med att jämlikheten backat, jämställdheten i Sverige går också bakåt. Valet i höst blir helt avgörande för att få en vändning av dessa negativa trender. Två viktiga områden att hålla särskild koll på i valrörelsen är kvinnors arbetsmiljö och välfärden framför allt vård/omsorg.

Kvinnors arbetsmiljö måste bli bättre. I dag är kvinnor sjukare än män i alla åldrar, allra sämst mår unga kvinnor. Deltider och otrygga anställningar ger kvinnor en lägre livsinkomst, vilket också leder till betydligt lägre pension, lägre a-kassa och lägre sjukersättning.

Kvinnors löner är i dag 14 procent lägre än männens och väldigt lite görs för att förändra detta. Årliga lönekartläggningar måste återinföras, traditionella kvinnoyrken måste uppvärderas och det måste satsas mera på forskning om kvinnors arbetsmiljö.

Dessutom måste rätten till heltid lagstiftas och kommunerna måste bättre verka för en sammanhållen arbetsdag med trygga arbetsvillkor.

Välfärden är en viktig fråga för oss kvinnor, eftersom kvinnor i högre grad än män arbetar inom välfärden och även behöver dess tjänster i vardagen. Vi har fortfarande huvudansvaret för ”det obetalda arbetet”.

Vi behöver en likvärdig och trygg sjukvård och omsorg för alla, genom hela livet. Barnomsorg alla dagar hela dygnet är viktigt för att kvinnor ska kunna arbeta heltid.

Inom äldreomsorgen är bristerna tydliga. Vi blir allt fler äldre i Sverige, men var fjärde vårdplats har försvunnit under 2000-talet.

Behoven ska styra fördelningen av gemensamma resurser. Vinstintressen ska inte vara styrande i välfärden. Trenden under senare år, att privat konsumtion priori-teras framför offentlig, måste vändas.

Alla offentliga medel som går till privat välfärd ska komma brukarna till del, inte ägarna. I dag går miljontals kronor till vinster i stället för till bättre löner och mer personal. Jobben i gemensam sektor ska ha goda arbetsvillkor.

Sjukvården/omsorgen behöver mer personal, bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor.