”Flera gruvor skulle inte ge inlandskommunerna långsiktig tillväxt” skriver Lars Andersson på Naturskyddsföreningen (NSD 6 februari) och radar upp sina argument för varför en enskild närings utveckling bör motarbetas. Han har dock fel i flera sakfrågor; svensk gruvnäring är nämligen världsledande på miljöarbete, skapar många arbetstillfällen och tillgodoser ett starkt globalt behov av metaller.
Lars Andersson räknar upp miljösynder som han verkar anse att alla gruvor gör sig skyldiga till. Faktum är dock att svensk gruvnäring lyder under en av världens hårdaste miljölagstiftningar och därför har blivit bland de bästa i världen på energieffektivitet, rening av utsläpp och efterbehandling av nedlagda gruvor. Vore det bättre om malmen bröts i andra länder med sämre eller inga miljövillkor alls? Är det att ta ansvar för det globala klimatet?
”Hundra gruvarbeten som försvinner när malmen är slut om tio år, eller tjugo arbetstillfällen i renskötseln som kan finnas kvar över hundra år, vad är mer värt för bygdens framtid?” skriver Lars Andersson och pekar på befolkningsutvecklingen i Gällivare. Hade han valt Kiruna hade det blivit jobbigare för honom, där har befolkningen nämligen ökat de senaste åren. Bara LKAB:s gruvor i Malmfälten skapar enligt en studie från 2012 inte mindre än 17 000 lokala och regionala arbetstillfällen. LKAB har funnits i 125 år, och basindustrin är fortfarande ryggraden i Norrbottens näringsliv. Vår infrastruktur skapar möjligheter för andra näringar och gruvkommunerna har landets lägsta arbetslöshet. Att hindra alla nya gruvor, är det att ta ansvar för social och ekonomisk hållbarhet?
”Vårt behov av metall ligger inte bakom gruvboomen, utan det gör vinstintressen. Att återvinna metall har inte fått tillräcklig prioritet” skriver Lars Andersson. Sanningen är dock att det finns ett enormt behov av metaller i världen, trots betydande återvinning. Enligt OECD kommer tre miljarder människor i världen att lämna fattigdomen fram till år 2030. De får ett bättre liv tack vare vattenpumpar, kylskåp, tvättmaskiner, cyklar och tåg. Till allt det behövs metaller. Stål är ett ämne som återvinns upp till drygt 90 procent idag, men det räcker ändå inte. Cirka två tredjedelar av allt nyproducerat stål kommer från malm som brutits i gruvor, eftersom behovet ökar när fler människor får chansen att njuta av samma välstånd som vi tagit för givet så länge. Alternativet är att säga: ”tyvärr, vi har fått det vi ville ha, ni får stanna kvar i fattigdom”. Är det att visa solidaritet med sina medmänniskor?
Det finns idag 15 gruvor i Sverige som sammanlagt tar upp 0,4 promille av landets yta. Att påstå att dessa gruvor, eller en handfull nya som planeras, skulle hota all vår natur, besöksnäring och rennäring är inte seriöst. Utan gruvnäringen skulle vårt samhälle inte kunna fortsätta utvecklas hållbart för allas bästa. Det kan vara värt att tänka på även för den som skriver debattinlägg på sin dator, full av metaller som kommer från ...
Ja, just det, från gruvor.