Kärnkraft löser inte klimatproblemet
En aktuell undersökning, gjord av Göteborgs universitet, visar att förtroendet för kärnkraften minskat kraftigt. Siffrorna är lika låga som vid den mätning som gjordes strax efter haveriet i Tjernobyl.
Foto: JOHAN NILSSON
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Brytningen av uranet har hittills mest skett på mark tillhörande världens ursprungsbefolkningar, där land blivit obeboeligt genom radioaktiv smitta. Så kan det också bli här i Sverige som är rikt på uran.
Men här är opinionen fortfarande stark. Inget land eller regering vill förvara det utbrända bränslet, så det är en olöst fråga med ett mångtusenårigt ansvar i arv till kommande generationer.
För att planeten inte ska koka växlar vi över till kärnkraft, så resonerar lobbyisterna. Det rena alternativet, fritt från växthusgaser. Och den globala kärnkrafts-industrin behöver verkligen det finska initiativet till nyproduktion.
Men det är inte en sann bild att Finland bygger kärnkraftverket i samförstånd. Det finns en stark inhemsk opinion mot dessa planer.
Lobbyisternas taktik är att hålla ihop frågorna om utsläppsminskningar och kärnkraft, trots att koldioxidutsläpp inte bara kommer från elproduktion.
Man utnyttjar också klimatfrågan maximalt för att bättra på kärnkraftens dåliga miljörykte. Kärnkraftsindustrin har också lyckats förändra bilden av sig själv, från föråldrad teknik till framtidslösning.
Men hela debatten missar kärnkraftens största svaghet i rollen som klimatlösning. Det är vare sig olycksriskerna, den farliga uranhanteringen eller det radioaktiva avfallets ovissa framtid under kommande tidsåldrar, utan att kärnkraften helt enkelt är ett klent botemedel.
Investeringar i kärnkraft räddar inte klimatet. Tvärtom ökar de fossilenergisamhällets livslängd, genom att hålla undan pengar från bättre åtgärder mot växthuseffekten.
Kärnkraften är för dyr och för begränsad för att kunna möta utmaningen från uppvärmningen. Och då de ekonomiska resurserna är begränsade finns det alltså en direkt fara i att satsa på kärnkraft då de satsningarna alltså tränger undan mer kostnadseffektiva, förnybara alternativ.
Rent teoretiskt skulle sol, vind och jordvärme var för sig räcka för att täcka världens energibehov. Men i praktiken behövs en bred kombination av förnybara energitekniker, där småskaliga tekniska lösningar blandas med storskaliga.
Det finns mest fördelar med ett decentraliserat energisystem baserat på förnybara resurser: snabb installation, små ekonomiska risker, minskad sårbarhet
i nät och teknik och positiva effekter för den lokala ekonomin.
Ett sådant energisystem skulle också ha fördelen att kunna nå de miljoner människor i världen som för närvarande inte har tillgång till minsta kilowattimme att tända ens en glödlampa med.