Världens ”medelklass” kommer att fördubblas till år 2030 och i takt med att fler människor får högre inkomster kommer resandet att öka kraftigt.
Regeringens utredare Anders Sundström har också meddelat att resandet över Arlanda kommer att fördubblas till år 2040, då en ny landningsbana ska stå klar.
Hur går detta ihop med klimatpolitiken?
Under samma period som flygetväntas explodera ska Sverige närma sig nollutsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Annars ryker chansen att stoppa uppvärmningen av planeten.
Lösningen, enligt flygplatschefen,lyder att flyget övergår till biobränslen. Biobränslen är klimatneutrala och bidrar därmed inte till uppvärmningen av atmosfären.
Men det finns en hake i resonemanget om biobränslen. Nästan alla delar av energisektorn vill i olika utsträckning räkna in biomassa och biobränslen i sina klimatsatsningar. Vi ska elda mera med pellets.
Världens bilflotta ska använda mera etanol och biodiesel, kollektivtrafiken likaså. Trä som byggnadsmaterial ska öka och ersätta energikrävande stål och betong. Allt detta förutom att flyget ska övergå till biobränsle (och tredubblas globalt).
Jordens biomassa har en gräns för sin årliga återväxt. Den gränsen kan variera beroende på hur jorden brukas. Just nu är risken stor att planetens produktionsförmåga av biomassa minskar på grund av varmare klimat, avskogning, jorderosion och utbredd torka.
Biomassan ska räcka till matproduktion, djurfoder, trä och husvirke, papper, drivmedel och energiråvara. Hur mycket flygbränsle kan man ta ut utan att man överskrider gränsen och minskar utrymmet för exempelvis matproduktion? Hur blir för övrigt prisutvecklingen på biodrivmedel när efterfrågan från hundratals miljoner nya flygsugna resenärer sätter in?
Jag skulle gärna vilja se hela den ekvationen innan jag köper resonemanget om ett tre- till fyrdubblat flygresande under de kommande årtiondena. Att resa kan vara fantastiskt roligt och nödvändigt för många, men att rädda planeten måste vara det första villkoret att uppfylla innan vi drar iväg.