Regeringsförklaringen slår fast att ”Förändringar av klimatet medför att vi i ökad utsträckning kan drabbas av extrema väderhändelser. Det kräver både klimatanpassning och stärkt krishanteringsförmåga.”
Därmed kan Sverige få en nationell klimatanpassningspolitik, liksom våra grannländer Finland och Danmark.
Riktlinjerna bör vara: Bortom plåsterpolitik, som den ”klimatakut” som tidigare föreslagits för att avlasta kommuner som drabbas av klimatförändringarna. Att tillsätta en klumpsumma för kortsiktiga åtgärder löser inte problemen på lång sikt, utan kan rentav motverka en nödvändig anpassning av vårt samhälle i grunden.
Samhällsplanering måste med. I diskussionen framtida dricksvattentäkter, om förändring av strandskyddslagstiftningen och mycket annat måste klimatanpassning finnas med som en komponent.
Samhällsmönster måste utmanas. Översvämmade vägar blir vanligare i framtiden, även efter att vi satt upp skyddsvallar och utökat avloppskapaciteten. Alltså är det viktigt att klimatanpassa våra resmönster, så att inte ekonomin stannar av när vi inte kan ta oss till jobbet. Det bör bli enklare att till exempel arbeta hemifrån och ha webinarium, med välfärdsvinster även i den icke-översvämmade vardagen.
Tydlig ansvarsfördelning. Efter skogsbranden i Sala var det oklart vem som skulle betala vad av fastighetsägare, skogsbolag, kommun, stat och försäkringsbolag – och det är troligt att staten varit mindre generös om branden inte varit omedelbart före valet. I takt med att klimatrelaterade katastrofer tyvärr blir vanligare, blir det allt mer akut att de ekonomiska bördornas fördelning klargörs.
Ökad information. Är den som köper en strandnära villa medveten om var vattenlinjen troligen går om 30 år? Vet den som tecknar hemförsäkring om skyfallsrelaterade översvämningar ersätts eller räknas som force majeure? Kunskapen om klimatförändringarna ökar men anpassningsdelen släpar efter – bland annat för att ingen statlig aktör har ett tydligt ansvar.
Best practice. I valet av kostnadseffektiva åtgärder med bästa möjliga sidoeffekter kan vi nationellt dra nytta av arbete som redan skett lokalt och regionalt, med samlade ”best practice”-exempel.
Lyft blicken. Väder och klimat tar ingen hänsyn till administrativa gränser. Därför är det till exempel rimligt att fokusera på Tornedalsregionen och Öresundsregionen snarare än att stanna vid landsgränsen. Därtill måste vi stärka vårt anpassningsarbete i utsatta länder, bland annat genom FN:s befintliga adaptionsfond och nya klimatfond.
Klimatet förändras förfärande fort. Anpassningen måste påskyndas!