I juni beslutade SKL att rekommendera landstingen att anta en gemensam modell för preventivmedelssubventioner. Rekommendationen var i grund och botten välkommen. Det har länge funnits stora skillnader i utformningen av subventionen mellan landstingen, vilket bidragit till en ojämlik vård.
SKL:s huvudsakliga motiv med sin rekommendation var dock inte att ge unga kvinnor rätt till prevention på lika villkor. I en skrivelse som SKL nyligen skickade till landstingen framgår det att det i stället handlar om organisationens möjlighet att påverka priset och tillgången på läkemedel. SKL vill även använda samsynen kring subventionen som en hävstång för att kunna påverka ”andra hälso- och sjukvårdspolitiska frågor av betydligt större dignitet”.
Men då krävs det att landstingen rättar sig i ledet och följer SKL:s rekommendation till punkt och pricka. Flera landsting, som Norrbottens läns landsting har dock valt att behålla en mer generös subvention. Skillnaden i synen på subventionernas utformning är särskilt tydlig då det kommer till frågan om vilka preparat som ska omfattas.
I SKL:s rekommendation omfattas endast de preparat som ingår i den allmänna läkemedelsförmånen, vilket innebär att antalet subventionerade preparat kraftigt begränsas. P-plåster, minipiller och de flesta av de nyare p-pillren ingår exempelvis inte i förmånen. Däremot subventioneras flera sorters p-piller som introducerades på marknaden för 30-40 år sedan.
De skyddar visserligen lika bra mot graviditet som de nyare pillren, men listan över biverkningar är betydligt längre.
Friska unga kvinnor förväntas med andra ord stå ut med biverkningar som acne, viktuppgång eller nedsatt sexlust som hämmar hela deras tillvaro. Sedan länge är det klarlagt att friska personer har en mycket låg tolerans för biverkningar.
Många unga kvinnor riskerar hellre en oönskad graviditet än fortsatt användande av ett preparat som ger upphov till biverkningar.Andra bekostar själva eller med hjälp av sina föräldrar osubventionerade preventivmedel som passar deras behov.
Men den möjligheten har inte alla. I valet av preventivmedel finns det tydliga socioekonomiska skillnader.
De unga kvinnor som får tillgång till fungerande subventionerade p-piller har dock mycket att vinna enligt en färsk studie i nationalekonomi från Stockholms universitet. Bland dessa kvinnor minskar antalet aborter, fler än genomsnittet skaffar sig en universitetsutbildning och de föder i sinom tid också friskare barn.
SKL gör just nu sitt bästa för att få landstingen att rätta sig efter sin rekommendation. Norrbottens läns landsting bör dock fortsätta att slå dövörat till och behålla sin generösare subvention. Det är en investering i de unga kvinnornas framtid som kommer att löna sig. SKL får helt enkelt hitta en bättre metod att uppnå sina mål.