Kontakterna måste granskas

Jonas Sjöstedt skrev en debattartikel (NSD 5 januari) där han välkomnar ett minnesmärke över de svenska sovjet-emigranter som föll offer för kommunismens terror och där han uppmanar till oberoende forskningsinsatser om deras öden. Detta är välkommet och det är positivt att Vänsterpartiet i ord är så orädda för att ta upp de mer mörka aspekterna av sin historia.

Foto: Jan Collsiöö / TT /

Norrbottens län2015-01-28 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Men Vänsterpartiet bör gå ifrån ord till handling genom att själva bidra till att finansiera denna forskning och ett eventuellt minnesmärke. Detta är nödvändigt för att kunna ta Vänsterpartiets uppgörelse på allvar. För trots att de i ord tar avstånd ifrån realsocialismen så lever Vänsterpartiet fortfarande i dag på avkastningen ifrån de blodspengar Stalin skickade till sin svenska lokalavdelning.

Som medlem i Komintern var Sverige Kommunistiska Parti (dagens Vänsterparti) en lokalavdelning till det sovjetiska kommunistpartiet som bland annat hade beslutanderätt över inriktningen på den svenska verksamheten. SKP tog enligt SOU 2002:93 också ända fram till 1964 emot stora ekonomiska bidrag ifrån Sovjetblocket. Med dessa ekonomiska medel kunde Vänsterpartiet bland annat köpa fastigheten Härolden 12 i Stockholm där Vänsterpartiet fortfarande i dag inhyser sin verksamhet och de kunde köpa kursgården Syninge som också den fortfarande ägs av Vänsterpartiet.

För att Vänsterpartiets avståndstagande ifrån det de själva kallar terror, massmord och förföljelse ska bli trovärdigt så måste de själva sluta profitera på detta agerande. De pengar som Stalin skickade till SKP, och som fortfarande ger avkastning till Vänsterpartiet, kan i teorin kommit direkt ifrån de offer de nu vill hedra. Hur ledning för Vänsterpartiet kan fortsätta att träffas på Kungsgatan 84 och hålla utbildningar på Syninge utan att ligga sömnlösa av samvetskval är för mig en gåta.

Gå ifrån ord till handling, Jonas! Låt externa revisorer gör en grundlig redovisning över alla tillgångar som härrör ifrån sovjettiden, begär att partiet realiserar dessa och överlämna pengarna till en oberoende forskningsstiftelse som kan belysa vad som hände med kommunismens offer.