Den svenska modellen innebär att vi ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte med låga löner. Då behöver vi fler lärare och högre utbildning av högsta kvalitet i hela landet. Det skriver Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, som i dag besöker Luleå tekniska universitet, och Fredrik Lundh Sammeli (S), riksdagsledamot.
Den svenska modellen vilar på en lång tradition av att investera i kunskap och utbildning. Det har stärkt vårt samhälle och finansierat vår gemensamma välfärd.
Den möjliggör att omkring 400 000 studenter idag kan studera vid svenska universitet och högskolor. Något som också gör stor skillnad regionalt. Vid Luleå tekniska universitet studerar omkring 15 000 studenter och 1 700 personer är anställda vid universitetet. Det finns även en stark samverkan med näringslivet. Bland annat genom ett tjugotal centrum¬bildningar vid universitetet med syfte att etablera nära samverkan mellan universitetet och näringsliv och offentlig sektor. Det skapar jobb och utveckling.
Ett välutbyggt kunskaps- och välfärdssamhälle med högre utbildning och forskning i hela landet är en viktig bas för vårt samhällsbygge och nu ökar behoven av högre utbildning i Sverige och hela världen. När vårt samhälle behöver fler högskoleutbildade och det var över tio år sedan den senaste större utbyggnaden av högskolans utbildningar kan vi inte skära ner på högre utbildning. Istället måste vi se till att människor får ökade möjligheter att studera på högskoleutbildningar som håller hög kvalitet i hela landet. Vi ska konkurrera med kunskap och kompetens – inte med låga löner.
Regeringen tillför därför resurser motsvarande 14 300 utbildningsplatser i hela landet fram till 2018. Det är viktigt för att möjliggöra utbildning för fler och ta tillvara den kompetens som finns i Sverige. En stor del av dessa platser riktas mot bristyrken och tillförs därför lärar- och förskollärarutbildningar samt vissa vårdutbildningar. På så sätt bygger vi en starkare välfärd. Till och med 2018 får Luleå tekniska universitet omkring 41 miljoner till nya platser jämfört med 2014.
Men lika viktigt som fler platser är att utbildningarna håller hög kvalitet. Därför har regeringen presenterat en satsning om nästan 900 miljoner kronor fram till 2019 i särskilda kvalitetsmedel till humaniora och samhällsvetenskap, samt ett nytt nationellt system för att säkra och främja kvaliteten i all högre utbildning.
Men basen för kunskapssamhället är skolan, och där har Sverige stora utmaningar med sjunkande skolresultat. För att vända utvecklingen är skickliga och engagerade lärare nyckeln, och vi tar därför krafttag för att få fler att vilja bli och vara lärare. Sedan dag ett har regeringen arbetat för att stärka läraryrkets attraktivitet och för att få fler att vilja läsa till lärare vid högskolan. Regeringen satsar på fler vägar in i läraryrket för att ta tillvara den kompetens som finns i Sverige.
Det gäller människor med särskild ämneskompetens eller som är forskarutbildade och vill undervisa i skolan, men också nyanlända som varit lärare i sina hemländer. För att göra läraryrket mer attraktivt och vända kunskapsresultaten i skolan har regeringen också beslutat om Lärarlönelyftet. En satsning om 3 miljarder kronor på årsbasis som går till höjda lärarlöner.
Det är med utbildning av högsta kvalitet på alla nivåer vi kan fortsätta utveckla den svenska modellen och lägga grunden för vår framtida välfärd, inte med låga löner och skattesänkningar.