Det har gått fem månader sedan valet.
Verksamheterna blöder. Patienter och anställda ropar på hjälp. Fokus för landstingets politiska ledning har varit att diskutera och bygga ut floran av landstingsråd. Något som inte vare sig landstinget, verksamheterna eller norrbottningarna behöver. Vården blir inte bättre av en större och dyrare politisk överbyggnad.
Vad som behövs är en sjukvård som fungerar. Inga fler råd. Inga flyglinjer. Ingenting får i dagsläget ta uppmärksamheten från frågan att rädda sjukvården. Det är skarpt läge!!!
Maria Stenberg måste sätta sig i förarsätet och snabbt presentera för norrbottningarna en handlingsplan för hur läget ska lösas på kort sikt.
Samtidigt måste arbetet med att se över strukturen inom sjukvården och förslag tas fram för att på lång sikt kunna säkerställa en trygg, tillgänglig och säker vård.
För att använda Stenbergs partikamrat, finansminister Magdalena Anderssons slogan ”ladorna är tomma”. I landstingets fall är det en verklighet som infunnit sig för flera år sedan. Det tycks som om landstingets ledning väntat på att ladorna ska fyllas av sig själv eller att situationen ska räddas genom att det regnar manna från himlen. Tyvärr så har ingetdera gjorts.
Till sist, det behövs inte ett projekt för att landstinget snabbt ska påbörja en återgång till delar av det ”gamla” sättet att bemanna vården, och om kan vara en del av räddningen av den nuvarande allvarliga situationen i Norrbotten. In med fler undersköterskor och varför inte överväga någon form av avdelningssekreterare och måltidsbiträden vilket redan gjorts inom vissa landsting. Ett arbete ska fördelas på de yrkesgrupper som bäst och mest effektivt utför det.
Det har varit en trend inom sjukvården att minska på exempelvis antalet undersköterskor till förmån för att anställa fler sjuksköterskor. Det har inte blivit bra. Bristen på sjuksköterskor ökar lavinartat. Likaså läkare. Vi måste frigöra tid för sjuksköterskor och läkare att göra det som de ska göra. Dessutom finns det troligen arbetsuppgifter som läkare i dag utför som i stället kan delegeras till sjuksköterska. Sjuksköterskorna kan i sin tur lämna över arbetsuppgifter till undersköterskorna och så vidare.
Vi vet att det funnits motstånd från vissa yrkesgruppen inom vården att släppa ifrån sig uppgifter till sina kollegor inom andra yrkeskategorier. Eventuella hinder bör tas bort.
Genomgång av arbetsorganisationen bör snarast inledas ute i verksamheterna. På riktigt, inte som projekt.