Landstingets vara eller inte vara, det är frågan

Plakat från sjuksköterskestrejken för ett par år sedan. ”Hade man tillmötesgått sjuksköterskornas behov hade flykten av av kvalificerat folk i norr kunnat undvikas” menar Ulla Vanhaniemi som ifrågasätter huruvida Region norrbotten eller ej behövs.

Plakat från sjuksköterskestrejken för ett par år sedan. ”Hade man tillmötesgått sjuksköterskornas behov hade flykten av av kvalificerat folk i norr kunnat undvikas” menar Ulla Vanhaniemi som ifrågasätter huruvida Region norrbotten eller ej behövs.

Foto: Ulrika Johansson

Norrbottens län2018-10-01 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I många år har jag läst mycket om att ingen tar ansvar om sjukvården. Den ena profeten efter den andra har beskrivit vad som är bäst för Norrbotten. Frågorna och idéerna har drunknat i en smutskastning av personer som försökt göra sitt bästa. Detta är inte värdigt vår landsända. Främst våra ledande politiker har glömt hur man stavar till ordet förtroendevald och vad det innebär.

Jag tillhör dem som dyrkat landstinget för jag var anställd på gamla lasarettet i Luleå. Men jag fick astma där och fick omskolning. Alltså, landstinget gjorde rätt för sig.

Trots att jag inte har några högskolepoäng så är jag stolt över den erfarenhet jag bär med mig. Med det i bagaget vågar jag ha en åsikt och delar gärna i en debatt om sjukvården.

Sjuksköterskorna som strejkade för några år sedanvisste vad det ville. En stolthet för yrket och sin arbetsplats vågade de höja sina röster. Men sen då? Hade politikerna då fattat budskapet så hade vi inte haft denna flykt av kvalificerad personal. Det handlade om bättre löner och rimliga arbetstider. Svårare än så var det inte. Det behövdes ingen utbildning. Någon ansvarig sa att det kostar i alla fall ingenting medan de strejkar. Jag hoppas att det uttalandet är en skröna.

Vi måste alla lära av historien. Jag har lärt min läxa, från att ha dyrkat landstinget till att nu ställa frågan om landstinget verkligen behövs. Detta frågar jag mig för att just nu verkar den viktigaste frågan för politiker vara vem som gillar vem när ledningen ska utses, inte om vad sjukvården ska innehålla. Vilka förändringar som vi har att vänta oss, var och vilken vård hela länet har rätt till och så vidare.

Heide Krönlein skrev på debattplats förra veckan: Vakna Sverige, vakna! Jag lånar hennes ord men skriver Vakna Norrbottens, vakna. Det är aldrig för sent.

Hade ni höjt lönerna för sjuksköterskorna hade vi inte haft problemen som vi upplever nu. Läkarna ska ha möjlighet att organisera sitt jobb utan att personer som inte har medicinsk kompetens petar i det. Kvalificerade läkare ska få utrymme att forma sitt jobb efter det ansvar de har. Då skulle ni behålla de duktiga läkarna i Norrbotten.

När en politiker säger att det är ledsamt att (L) åker ut ur regionfullmäktige men är glad att det blir maktskifte då har man inte stora ambitioner för sitt parti. Jag hade blivit förbannad och lovat jobba ännu hårdare. Det förutsätter att man har en idé för länets bästa. Men att lova att få avsätta ett annat parti, då åker man ut uppenbart. Folket har sagt sitt. En S-politiker är också nöjd, trots att de inte kom med i kommunledningen. I Kiruna kommun sade en politiker att man just fått i hop sitt lag. Men snälla, om det fattas någon så värva från NHL, som man gör i hockeyn.

Det går inte att så lättsamt berätta vilka kunskaper personer har som ni valt ut. Eventuellt kanske kunskap om sjukvård? vi väljare förväntar oss att ni berättar vad våra skattepengar används till. Det gäller alla partier.

Kan det vara så att staten bör ta ansvar för sjukvården? Vi avskaffar landstinget helt enkelt. Får vi lugnt i stugan då?