Den politiskamajoriteten har beslutat om flera förändringar av organisationen för framförallt för primärvården i Norrbotten. Landstingsfullmäktiges majoritet har även beslutat om effektivitetskrav på hela landstingets budget under både 2015 och 2016. Arbetet pågår i verksamheterna med ekonomiska handlingsplaner och vårdprocesser. Den politiska ledningen följer utvecklingen av hur följsamheten inom verksamheterna gentemot budgeten sker.
För mindre än två år sedan gjordes en stor omorganisation inom hälso- och sjukvården i Norrbotten – närsjukvården och länssjukvården bildades. Syftet var självklart, att tydliggöra ansvaret och att få en tydlig ekonomisk styrning på verksamheten.
När villkoren inom näringslivet jämförs med landstinget, i termer av att i ett företag så tvingas man till snabba förändringar för att möta den minskade efterfrågan med motsvarande kostnadsminskningar.
Gäller inte även det arbetssättet för ett ledningsansvar i en skattefinansierad verksamhet?
Jo, det gör det, men det går inte helt att jämställa hälso- och sjukvård med företagsvärlden på det sättet.
Ett debattinlägg har ifrågasatt om inte samma ekonomiska verklighet gäller för skattefinansierad verksamhet som för näringslivet. Men det är inte samma ekonomiska verklighet som gäller eftersom det privata näringslivet kan avveckla i princip vilken verksamhet som helst när lönsamheten viker. Samma villkor gäller inte hälso- och sjukvård i offentlig regi!
Den minnesgode kommer kanske ihåg vad som hände i landstinget när en privat aktör helt plötsligt la ner sina hälsocentraler i Norrbotten och tusentals norrbottningar helt plötsligt och över en natt stod utan ”leverantör” för sin sjukvård. Då fanns ingen annan aktör inom näringslivet, som var villig eller redo att ta över den delen av ”marknaden”.
Människor är beroende av tillgång till sjukvård alldeles oavsett om näringslivet vill eller kan tillhandahålla det. Förändringar av strukturer för sjukvård måste och ska ske ansvarsfullt och i ordnad form, vilket sker i landstingets regi.
Så närdet gäller att lägga ner ”kostsamma sjukhusenheter” som ofta framhålls som det beslut som nu återstår att ”våga ta itu med” så vill jag vara extra tydlig. Jag är ingen kramare av byggnader av något slag! Jag tittar på innehållet i de sjukhusbyggnader som finns i Norrbotten och där har det skett en stor verksamhetsförändring under de senaste 10-15 åren. Idag tillhandahåller de tre mindre sjukhusenheterna sin närmaste befolknings behov av akut omhändertagande och vård på medicinavdelningar.
Vi har fem stora sjukdomar att ta hänsyn till; cancer, stroke, diabetes, demens och hjärt- och kärlsjukdomar.
Det är där de stora vårdbehoven finns, tillsammans med en allt mer åldrande befolkning.
Så attföretagsvärlden fattar snabba beslut baserade på kvartals- eller halvårsrapporter för att tillfredsställa sina ägares avkastningskrav är en sak.
Men innan stora förändringar inom hälso- och sjukvården eventuellt ska ske, så ska konsekvensanalyser arbetas igenom för att säkerställa att vi klarar uppdraget om akut omhändertagande, vård av sjuka äldre och att transporterna av sjuka människor sker säkert. Därför haltar jämförelsen med det privata näringslivet betänkligt.