Antalet sociala bostadskontrakt ökar stadigt och uppgår idag till cirka 25 000 i Sverige. Det innebär att kommunernas socialförvaltningar tillsammans utgör en av landets största hyresvärdar.
Enligt länsstyrelsen handlar det i Norrbotten om cirka 600 stycken. Man skulle kunna säga att Sverige infört ”social housing” bakvägen.
En av orsakerna är bostadsbristen. Av landets 290 kommuner redovisar 255 bostadsbrist.
I Norrbotten redovisar elva kommuner att det saknas bostäder.
Ekonomiskt svaga grupper, inte minst unga, får allt svårare att skaffa en bostad. De motas bort av bolånetaket och bankernas allt tuffare krav, hänvisas till svarta kontrakt eller dyra nyproducerade hyreslägenheter. De allra mest utsatta hänvisas till hemlöshet eller socialkontoret.
Länge var Sverige i det närmaste världsledande på det vi kan kalla ”social bostadspolitik”. Detta är emellertid historia. De stora subventionerna är avvecklade. De kommunala bostadsbolagen ska idag drivas efter affärsmässiga principer. Finansieringen har överlämnats till hushållen och övriga aktörer. Bostadsbidragen har kraftigt urholkats.
Konsekvenserna blir tydliga visar en ny rapport från Veidekke, Sverige – sämst i klassen, där Sverige jämförs med 12 andra länder. Reformambitionerna i andra länder omfattar både den hyrda och ägda marknaden.
På den hyrda marknaden dominerar bostadsbidrag och olika varianter av social housing, affordable housing och hyrköp.
I flera länder ges bostadsbidrag både till hyrda och ägda bostäder. I USA, Österrike, Tyskland, Danmark och Finland medverkar stat och regioner till prisvärda bostäder, antingen via avtal med fastighets-ägarna eller subventionerade lån.
På den ägda marknaden tillämpas en palett av verktyg för att stötta inträdet på bostadsmarknaden, under boendetiden samt för att underlätta ett utträde.
För inträde på bostadsmarknaden har flertalet länder subventionerat bosparande, startlån och försäkringslösningar. I Kanada har 650 000 hushåll en statlig bolåneförsäkring som innebär att man kan låna upp till 95 procent av kostnaden, trots att man saknar sparande.
Vid utträde från bostadsmarknaden har Nederländerna ett system med boprisförsäkringar som skyddar hushållen vid ett boprisfall.
Det är slående hur andra stöttar ägt boende. De går också ifrån produktionsstöd (investeringsbidrag) och går över till riktade stöd direkt till hushållen. I Sverige gör vi tvärtom.
Vår genomgång av internationella exempel visar att det finns en skattkista att ösa ur, bara vi är beredda att öppna oss för lärdomar från andra länder.
Det är hög tid för politikerna att koppla samman finansiering, risker, bostadsbyggande och sociala behov till en helhet. Det gäller också i Norrbottens län.