Lösningen av klimatfrågan kräver samverkan, inte reflexmässig positionering

Norrbottens län2009-07-09 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
EU:s energi- och klimatmål tillsammans med den nya inriktningen för Sveriges energi- och klimatpolitik, som nyligen fastslagits av riksdagen, kommer att kräva förändringar av ett stort antal aktörer i samhället. Elbranschen är beredd att ta sitt ansvar och andra aktörer måste ta sitt.
Med de nya energi- och klimatmålen borde även Stefan Nyström, Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund, Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen, Christer Borg, Älvräddarnas samorganisation och Jan Lahenkorva (S) kommunstyrelsen Bollnäs kommun, vara beredda att överväga förändringar i sina gällande ståndpunkter.
Utbyggnaden av vindkraften i Sverige innebär lokal påverkan på bland annat landskapsbilden men också en positiv effekt globalt med mer förnybar energi i kraftsystemet. Det måste vara i balans varje sekund avseende tillgång och efterfrågan, annars uppstår problem med överbelastning eller elbrist. Med mer vindkraft i systemet blir variationerna större och dessa måste hanteras med reglerkraft. Vilka lösningar kan övervägas?

Kärnkraften är inte lämplig att höja effekten på sekundsnabbt. Sverige har inte kol- eller gaskondenskraftverk att sättas in vid behov. Då återstår vattenkraften som både är klimatvänlig och som motsvarar kraven på sekundsnabb flexibilitet. Hur stora är behoven av ny reglerkraft?
Energimyndigheten har i rapporten "Vattenkraften och energisystemet" konstaterat: "Sammanfattningsvis anser myndigheten att vattenkraftens funktion som energi- och reglerkälla inte kan minskas. Sådana förändringar skulle innebära en påtaglig inverkan på energisystemet. Vattenkraftens bidrag till elproduktionen skulle, enligt Energimyndighetens bedömning, behöva höjas om framtida mål om andel förnybar energi och klimatmål ska kunna uppnås."

Svenska Kraftnät (SVK) bedömer i rapporten "Storskalig utbyggnad av vindkraft, Konsekvenser för stamnätet och behovet av reglerkraft", att reglerbehovet vid en utbyggnad om tio TWh vindkraft skulle motsvara 1400-1800 MW och vid en utbyggnad om 30 TWh till 4300-5300 MW. Ny information från SvK visar att behovet förhoppningsvis kan ligga upp till 2000 MW lägre än vad som anges i rapporten.
Miljöprocessutredningen skriver i sitt delbetänkande "Vattenverksamhet", (SOU 2009:42) bland annat att "En omfattande utbyggnad av vindkraften kommer att föra in en ny osäkerhetsfaktor i balansregleringsprocessen ... Det kommer att förorsaka ett ökat nettobehov av att kunna reglera ut variationerna."
Sammantaget bedömer Svensk Energi att det finns ett utökat behov av reglerförmåga för att hantera ny vindkraft. Om detta löses med utbyggnad av ny reglerkraft eller kan lösas på andra sätt är svårt att veta i dag - här måste alla möjligheter analyseras och tas till vara. Elbranschen är beredd att göra investeringar i vattenkraften för att nå energi- och klimatmålen. Moderna metoder kommer att användas för att begränsa miljöpåverkan. Vi vet inte i dag i vilken utsträckning även andra lösningar som smarta nät kommer att kunna bidra till att lösa de framtida reglerbehoven.
Svensk Energi menar att klimatfrågan, som är denna och framtida generationers stora miljöutmaning, löses genom samverkan. Vi är beredda att fortsätta dialogen om hur vi på bästa sätt löser klimatfrågan. Vill ni vara med i den dialogen?

Vd, Svensk Energi
µ Svar till Stefan Nyström med flera, NSD Debatt 4/7