När de senaste resultaten av PISAundersökningen presenterades i början av december andades många ut. Resultaten för svenska elever har vänt. I dag ligger Sveriges resultat i matematik, läsförståelse och naturvetenskap över eller på genomsnittet bland medverkande OECD-länderna. Det är mycket glädjande resultat, även om vi har en väg kvar att vandra innan våra barn får gå i världens bästa skola.
Oroväckande är dock att likvärdigheten i svensk skola minskar. Skillnaderna ökar mellan de elever med bäst och sämst förutsättningar. Elever med goda socioekonomiska förutsättningar med sig hemifrån klarar skolan väl i Sverige, medan de elever med sämre förutsättningar inte får den utbildning och de kunskaper de behöver.
Det positiva med PISA mätningarna är att vi har haft ett starkt fokus på kunskapsutveckling i skolan de senaste åren. Efter PISA-mätningen 2012 har skolorna i Luleå genomfört kraftfulla insatser för att förbättra elevernas kunskapsresultat. Goda resultat inom matematik och naturvetenskap och förmåga till problemlösning bygger på att eleverna har en bra läsförståelse. Därför har skolorna i Luleå intensifierat satsningar och åtgärder inom samtliga tre områden. Redan nu visar det sig att resultaten håller en fortsatt hög nivå och står sig väl i jämförelse med de nationella resultaten. Glädjande är att pojkarnas resultat generellt ökar över tid i Luleås skolor.
Matematik är ett prioriterat område inom skolan i Luleå och har under hela det senaste decenniet funnits med i barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan. Det har resulterat i ett flertal kompetensutvecklingsinsatser och prioriterats inom ramen för Lärarlyftet. En matematikstrategi togs fram 2012 i syfte att öka måluppfyllelsen i matematik för eleverna i Luleå kommuns skolor. Luleå kommun har deltagit i projektet Matematiksatsning PISA 2015. Projektet startades av SKL (Sveriges kommuner och landsting). Totalt har 86 kommuner deltagit i projektet, som har blivit en modell för skolutveckling och kan användas inom vilket ämne som helst.
Som socialdemokrat är jag särskilt stolt över de beslut vi tagit för att ge bättre förutsättningarna för de elever med sämsta socioekonomiska förutsättningarna. I dag ökar risken för att misslyckas med skolan om elever har föräldrar med lågutbildningsnivå eller med utländsk bakgrund.
Elevpengen är sedan några år tillbaka viktad så att de skolor med många elever med större behov får mer resurser. Vi tar nu nästa steg och viktar även barnpengen till förskolor, så att vi kan genomföra tidiga åtgärder och kompensera för barnens olika förutsättningar. Luleå kommun gör dessutom en särskild satsning på skolområden med låga resultat, där de socioekonomiska faktorerna spelar en stor roll. Genom att följa dessa skolområden över tid kan utvecklingsområden identifieras och kompensatoriska åtgärder vidtas som ger alla elever möjligheter att lyckas.
Vi fortsätter att arbeta med att alla elever ska sin utbildning. Det ska vi göra genom satsningar på kunskaper hos alla elever, men även riktade satsningar till de elever som behöver mer. Klyftorna i våra skolor måste bort, för alla elever har rätt att likvärdig skola.