Medborgarna förlorar på gruvfebern

Gällivare kommuns utvecklingsenhet gavs stort utrymme i senaste numret av Dagens Industri, DI, tisdag 19 juli, under rubriken "Vinnarna på Gruvfebern.". Gällivare kommuns utvecklingsenhet har kommit fram till att under de kommande åtta åren ska 220 miljarder kronor investeras i Norrbotten. Det här skall jämföras med de 71 miljarder kronor som hela den svenska industrin investerade förra året.

Norrbottens län2011-07-22 04:31
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Denna 220 miljarders investering sker genom investeringar på 40 miljarder kronor i gruvindustrin, 66 miljarder
i energisektorn samt 55 miljarder i infrastruktur satsningar.

Denna sammanställning har de kommunanställda tjänstemännen i utvecklingsenheten gjort till DI. Jag frågar mig, är sammanställningen känd för utvecklingsenhetens huvudman, kommunstyrelsen?

Vad betalade DI för denna kommunalt producerade sammanställning?

Vad får Gällivare kommun av dessa 220 miljarder?

Jag dristar mig att påstå, att några smulor lär det nog att bli. De stora investeringar i LKAB-Aitik:s gruvor är gjorda för överskådlig tid, kvarstår löpande reinvesteringar.

Reinvesteringar som skall göra produktionsapparaten ännu effektivare utan att generera fler anställda.

Det blir i allt större utsträckning, som småföretagen i konkurrens, skall ta hand om själva malmproduktionen, vilket innebär sköna miljoner i nuvarande högkonjunktur. Och att vid nästa lågkonjunktur blir det småföretagen som tar riskerna för konkurs och där deras anställda får ta smällarna i form av arbetslöshet.

Ulf Hansson, utvecklingschef i kommunen, gläds åt de låga arbetslöshetssiffrorna i kommunen i nuläget, tre procent. Jag gläds också. Är dessa siffror permanenta när dem redovisas vid denna tidpunkt? Nu är det semestertider, där dem flesta med fast anställning njuter av semester och där deras arbetsuppgifter övertagits av vikarier.

Hur ser arbetslösheten ut efter semestern?

Ulf Hansson anser att bostadsbristen i kommunen är problemet till att människor inte vill flytta till kommunen. Är det hela sanningen?

Det byggs så det knakar. LKAB tillför inte utökning av sitt bostadsbestånd utan åstadkommer ersättningsbostäder för sina hyresgäster som har råd att betala de nya hyrorna.

Kommunens bostadsbolag, Top-bostäder, vill över huvud taget inte alls befatta sig med nyproduktion av bostäder. De lämnar med varmt hjärta nyproduktionen till privata aktörer, som med anlitande av
i kommunen ej boende, anställda utför uppsättandet av modula byggkomponenter. Det här ger inte många jobb, för i kommunen verksamma egna byggföretag, och deras anställda, på sin höjd några kompletteringsjobb.

Träffade några arbetspendlare från grannkommunen Överkalix, som jag försökte glädja med att nu kan ni flytta till Gällivare och nya bostäder.

Svaret blev det har vi inte råd med, för våra villor i Överkalix är värda högst 500 000 kronor, om vi över huvud taget hittar någon köpare. Att då tvingas behålla villan i Överkalix och samtidigt betala för en villa i Gällivare till ett pris av 1,5-2 miljoner kronor är en dålig affär. Förhållandena är de samma i hyresfastigheter, hyran för en normallägenhet i Överkalix är ligger på cirka 4 000 kronor för en trerumslägenhet. I Gällivare kostar de nyproducerade lägenheter kostar upp till minst 10 000 kronor i månaden, för normal lägenhetsstandard.

Sju dagars arbetsvecka varvat med sju dagars ledighet, underlättar pendlandet till jobb i Gällivare.

Ulf Hansson framhåller att med dessa arbetstider borde dem pendlande, i stället för att ta ut sin ledighet, jobba extra under sin lediga vecka för att ytterligare spä på sina goda gruvarbetarlöner. Jag frågar mig om man inte med den uppmaningen stimulerar arbetslöshet i stället för att motarbeta den.

Konsekvenser för kommunen som pendlarkommun. Enligt obekräftade uppgifter så är det cirka 800 personer som veckopendlar till Gällivare. Det gör att kommunen går miste om åtskilliga skatteintäkter. Exempel: Kommunal skattekrona 22:83 kronor multiplicerat med inkomst, 25 000 kronor i månanden, multiplicerat med 800 personer blir 4-5 miljoner kronor per månad.

De största förlorarna på gruvfebern är kommunen och dess medborgare, även småföretagarna lever farligt. Även våra grannkommuner får räknas till vinnare som utan större ansträngningar kan tillgodogöra sig en del skatteintäkter. Vad skulle konsekvenserna bli för Överkalix kommun utan veckopendling? Det samma gäller andra grannkommuner med problematik som liknar Överkalix.

Ulf Hanssons utspel kan inte vara speciellt meriterande till att efterträda nuvarande, landshövding P-O Eriksson eftersom han klampar in på länsstyrelsens ansvarsområde med sitt utspel.