Svar till Krister Hammarbergh, NSD Debatt den 21 maj.
Den totala andelen biståndstagare har mycket riktigt minskat med 0,1 procent. Men andelen vuxna med långvarigt försörjningsstöd har ökat med 2,8 procent, att det beror på en arbetslöshet tillsammans med otillräcklig a-kassa och sjukförsäkring är inte svårt att räkna ut.
Intressant är hur Hammarbergh hyllar sänkningen av arbetsgivaravgiften (50 miljardersreformen som gett cirka 7 000 jobb). Och samtidigt sågar de arbetsmarknadsåtgärder han för en månad sedan hyllade som åtgärder för att fösa ut arbetslösa, och sjuka såklart, ut på marknaden.
Socialdemokraterna accepterar inte jobbskatteavdragen där de rikaste får mest, det har ni, och sedan 2010 tillsammans med Sverigedemokraterna röstat igenom. Vi vill se en kraftig avtrappning för de rikaste, det är både rättvisast och ger samtidigt bäst effekt för statskassan.
Moderaterna verkar heller inte särskilt intresserade av att se de reformförslag Socialdemokraterna sedan tidigare presenterat varken som åtgärder för ett bättre fungerande samhälle eller som arbetsskapande åtgärder. Som en ordentlig järnväg eller att bryta bostadsbristen.
Jag lämnar härmed valet åt Norrbottningarna. Hammarbergh får gärna fortsätta upprepa samma mantra om summor ni satsat, det förändrar inte situationen för de utsatta.
En sak vet jag. Som moderat hade jag aldrig kunnat se någon av de som drabbats av Alliansen, sjukskrivna och utförsäkrade, i ögonen.