Forskning på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, visar att exportindustrin förlorar 1,5 miljarder kronor i intäkter årligen på grund av brister i järnvägen. Förlorade intäkter innebär tyvärr på sikt färre jobb. Exportföretag som måste transportera sina produkter lång väg påverkas naturligtvis mest av dåligt fungerande transporter.
För ett par veckor sedan spårade två godståg ur i närheten av Ånge i Västernorrlands län. Det ledde till att SSAB fick problem med att frakta stål från Luleå till Borlänge. SSAB bedömer själva att man förlorade 120 miljoner kronor. Vi kan inte med säkerhet säga att urspårningen var en direkt följd av det eftersatta underhållet i just det här fallet, men det kan konstateras att urspårningarna blir allt fler i takt med att underhållet blir allt mer eftersatt.
Den moderatledda regeringens järnvägspolitik har havererat. Såväl Riksrevisionen, regeringens egen utredare och Statens haverikommission har pekat på problem och risker med nuvarande politik. Underhållet är så splittrat mellan olika aktörer att det saknas kunskap om vilka åtgärder som behövs. Nyligen framkom det i SVT att det fattas minst sex miljarder till järnvägsunderhåll de kommande tolv åren.
Sveriges järnvägsinfrastruktur får inte vara så eftersatt som den är idag. Vi socialdemokrater föreslår därför en rad åtgärder. Det akuta problemet är bristande resurser och dålig organisation av järnvägsunderhållet. Idag är underhållet splittrat mellan för många olika aktörer. Staten bör ta det övergripande ansvaret för järnvägsunderhållet. Som första åtgärd måste Trafikverket snabbt bygga upp en kompetens för att inspektera de egna banorna. Efter åtta år med alliansregeringen saknar verket denna kompetens vilket nog förvånar de allra flesta.
Eftersom Trafikverket underskattat behovet av resurser till järnvägsunderhållet har regeringen satsat alldeles för lite pengar för att få bukt med tågkaoset. Vi socialdemokrater satsar därför tio miljarder mer än regeringen på underhållet av järnvägen de kommande tio åren.
Ska Sverige klara jobben och bevara konkurrenskraften behövs mer resurser till järnvägen. Utöver ökade resurser till underhåll måste vi också våga bygga nytt. Ett av de projekt vi vil se förverkligade är Norrbotniabanan. Därför måste projektarbetet sätta igång igen. Därefter kan banan börja byggas. Vi vill starta från Umeå och arbeta oss norrut. Den första etappen kan börja byggas under nästa mandatperiod om vi får en socialdemokratiskt ledd regering den 14 september.
I höst står Sverige inför ett vägval. Ska vi satsa på jobb, utbildning och investeringar i järnväg och annan infrastruktur eller fortsätta med stora ofinansierade skattesänkningar? Den 14 september är det du som avgör om jobben ska bli fler och tågen gå i tid.