D etta inkluderar då anställningar motsvarande 30 procent av alla nyutexaminerade ingenjörer från Luleå tekniska universitet.
Basindustrins produkter måste kunna transporteras ner till södra Sverige och ut i Europa på ett rationellt sätt. Dessutom behöver Luleå tekniska universitet och Umeå Universitet väl fungerande kommunikationer för att studenter, lärare och forskare ska kunna resa till de andra städerna efter Norrlandskusten.
Norrlands kust är det område som har den största regionförstoringspotentialen i Sverige. Det bor cirka 300 000 personer i de kommuner som berörs av Norrbotniabanan. I Umeå bor 118 000 människor, i Skellefteå 72 000, i Piteå 41 000 och i Luleå 75 000, plus de mindre orterna mellan städerna. Det är Sveriges mest tätbefolkade region utan dagtågtrafik.
Norrlandskusten har sammantaget ett brett näringsliv och goda utvecklingsförutsättningar. Med förbättrade kommunikationer förstärks dessa förutsättningar genom att orterna kan komplettera varandra bland annat genom stärkt kompetensförsörjning. Norrbotniabanan skulle innebära tågrestider på 20–45 minuter mellan de större städerna och tätorterna.
Detta kommer att bidra till en kraftfull regionförstoring och skulle innebära att orter som i dag är alltför avgränsade skulle kunna samspela betydlig effektivare. Näringslivet ropar efter rätt arbetskraft och en kustjärnväg skulle vidga arbetsmarknaderna, öka rekryteringen till högre utbildning och få ut fler högutbildade på arbetsmarknaden. Det skulle också ge befolkningen ökad tillgång till kultur och samhällsservice.
Norrbotniabanan kommer att åtgärda en allvarlig flaskhals i det svenska järnvägsnätet som hämmar tillväxten för näringslivet. Hela 60 procent av hela Sveriges godstransportarbete på järnväg sker i Norrland, och transportbehovet ökar. En väl fungerande järnvägsinfrastruktur är en grundförutsättning för den malmbaserade, metallberoende och skogsrelaterade industrin i Sverige. De har tunga transporter och höga krav på leveranssäkerhet och kontinuitet.
Vidareförädling med anknytning till basindustrierna i norr ger stort ekonomiskt utb yte även i andra delar av landet och i övriga Europa. 92 procent av EU:s järnmalm bryts i Norrbotten och varje dag fraktas stål motsvarande ett Eiffeltorn från norra Sverige. I norra Sverige produceras också en stor del av EU:s guld, bly, zink, silver och koppar.
Skogsindustrin står för tolv procent av den svenska exporten och två femtedelar av skogsproduktionen sker i norra Sverige. De skogsbaserade näringarna skapar årligen produkter till ett värde av 55 miljarder kronor.
Rekordstora investeringsbeslut har tagits inom gruvindustri, skogsnäring, energiproduktion och turism. Bara i Norrbotten investeras 200 miljarder kronor mellan 2010-2020. Kostnaden för bygget av Norrbotniabanan kan jämföras med värdet av 16 veckors produktion i de två nordligaste länen så det är inte svårt att se vilket stort värde regionen, Sverige och EU får av den nya järnvägen.
Norrbotten är det län som investerar mest inom industrin. Investeringsnivån inom industrin i Norrbotten ligger på cirka 25 000 kronor per invånare och år. Motsvarande siffra för riket är drygt 5 000 kronor och för Stockholm handlar det om 3 000 kronor.
Om basindustrierna i norra Sverige ska fortsätta att vara ledande inom sina områden är Norrbotniabanan helt enkelt ett måste. Efter valet den 14 september är det dags att sätta spaden i jorden!