Trafikverkets förslag till transportplan är en smärre katastrof för Norrbotten och det är svårt att förstå hur Trafikverket har tagit hänsyn till Norrbottens transportbehov. Bruttoregionalprodukten per capita i Norrbotten är näst störst i landet efter Stockholm. Norrbotten har fortsatt stark utvecklingskapacitet. Flera näringsgrenar kan utvecklas och ta nya marknadsandelar men utvecklingen kräver att infrastruktursatsningar görs i harmoni med näringslivets behov i regionen.
Trafikverket med sin plan är som en trotsig femåring. LKAB behöver förstärka längs Malmbanan mot Narvik men Trafikverket förstärker södra delarna mot Luleå. Det är inte fel i sig men prioriteringar utifrån LKABs behov har inte hörsammats. Lika illa är med lyhördheten gällande inledning av dubbelspårsutbyggnad – den finns inte med. Malmbanan är redan hårt belastad och fler aktörer vill använda Malmbanan. Malmbanans kapacitet räcker inte till och LKABs produktionsvolymmål kommer att hämmas redan 2021 och konkurrenskraften försämras. Transportplanen hämmar näringslivsutvecklingen i regionen.
Det skrivs vackra ord om hur denna regering har ambitioner att satsa på landsbygden genom att utlokalisera statliga verk till flera platser i landet. Det kommer att slå fel om inte välfungerande transportsystem med omvärlden stödjer detta. Något stöd till det går inte att hitta.
Region Norrbotten planerar hälso-och sjukvårdsorganisation utifrån en fungerande transportinfrastruktur i regionen. Patienter efter Malmbanan kan ta tåget till Sunderby sjukhuset och patienter till Gällivare kan färdas efter E10an i ur och skur. Hur ser tågtrafiken ut efter Malmbanan? Alla vi som behövt åka tåg efter Malmbanan förstår att görs det ingenting, måste vi välja andra transportvägar. Vad har vi för alternativ? E10 som skall erbjuda en säker väg till Gällivare sjukhus för akuta sjuktransporter och en säker väg för många arbetspendlare. På vilket sätt bidrar trafikverkets plan för infrastruktur åtgärder förbättringar och trygghet för trafikanter efter E10? Transportplanen hämmar samhällsutvecklingen i regionen.
622,5 miljarder kronor skall fördelas fram till 2029 (varav 333 miljarder på nysatsningar). 0,95 procent av de 622,5 miljarderna som skall fördelas går till Norrbotten, vilket motsvarar cirka 5,9 miljarder kronor. Det är positivt att Norrbottniabanan är med i planen men det är ingen garanti för att Norrbotten kommer byggas ihop med Norrbotniabanan.
Om Norrbotten är en viktig del av Sveriges ekonomi och har en starkare tillväxt än riket i stort, bör detta finnas med i transportplanen, ty förutsättningar för tillväxten hänger ihop med transportinfrastrukturen och dess kapacitet. Transportplanen hämmar tillväxttakten i regionen.
Goda förutsättningar för gods-och persontransporter håller ihop Norrbotten och är avgörande för vår framtid. Investeringar som betalar sig för mångdubbelt upp ska inte behöva vänta.