Fiberbredbandets betydelse kommer att öka ytterligare och måste därför ses som en samhällskritisk infrastruktur, precis som elnät och vägar.
I två av tre svenska kommuner finns i dag kommunalt ägda fibernät, öppna så kallade stadsnät. Hushåll och företag i samtliga Luleås stadsdelar och 35 andra orter i kommunen nås nu av stadsnätet Lunet. Totalt täcks mer än 80 procent av Luleås hushåll och näringsliv.
I hela Norrbotten har 45 procent av hushållen tillgång till bredband via fiber, strax över riksgenomsnittet på 44 procent. Det visar siffror från tillsynsmyndigheten Post- och Telestyrelsen (PTS). Stadsnäten är viktiga av flera olika skäl.
För det första är de kommunala fibernäten öppna, vilket betyder att man som konsument kan välja mellan olika aktörer och tjänster som konkurrerar på lika villkor. Detta har stor betydelse för både utbudet och konkurrensen, vilket i sin tur påverkar priserna för konsumenterna. Enligt PTS är priset för en bredbandsuppkoppling 20¬–30 procent lägre i ett öppet stadsnät som Lunet, jämfört med i de privata aktörernas nät.
För det andra finns stadsnäten även i områden som varken intresserar kommersiella aktörer eller täcks av statens glesbygdssatsningar. Det är möjligt tack vare att stadsnäten förutom avkastningskrav också har i uppdrag att agera med samhällsnyttan för ögonen.
För det tredje spelar stadsnäten en avgörande roll även för att underlätta bredbandsutbyggnad på glesbygden som organiseras av små föreningar. Stadsnäten stöttar initiativen både ekonomiskt och med expertis för att undvika att det byggs byanät med varierande kvalitet, samt medverkar till att de länkas samman – för att undvika att det skapas isolerade öar.
Stadsnäten är alltså en förutsättning för en fungerande fiberbredbandsmarknad, inte bara ett komplement.
Stadsnäten hotas dock av att man inte får konkurrera på lika villkor som Telia och andra privata aktörer. Ett kommunalt bolag får i regel inte verka utanför kommunens område. Det optimala driftsområdet matchar dock inte alltid kommunkartan.
För Luleå Energi och andra kommunala energiföretag finns det undantag i lagen, för att de ska kunna konkurrera på likvärdiga villkor som privata energibolag. Samma princip borde naturligtvis gälla på bredbandsmarknaden. Svenska Stadsnätsföreningen arbetar därför för att det ska införas ett liknande undantag för stadsnäten.
Vi har stadsnäten att tacka för den fibertäckning vi har i dag – och utan stadsnät halkar vi efter när omvärlden nu bygger digitala motorvägar. Frågan måste komma betydligt högre upp på agendan i årets valrörelse.
Vi ser fram emot en svensk it-politik som möjliggör konkurrens på lika villkor, så att alla Sveriges hushåll och arbetsplatser kan få tillgång till fiberbredband och valfrihet i öppna nät.