Räddhågset och okunnigt, Sandhammar

Norrbottens län2013-09-25 06:01
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

µSvar på Kalle Sandhammars krönika torsdagen den 19 augusti.

I torsdagens tidning kommenterade Kalle Sandhammar, chefredaktör för NSD, i sin krönika min insändare (som alltså inte togs in) om att NSD borde kunna ha en konstbilaga.

Min insändare löd så här:

I onsdags fick jag en 36-sidig hockey-bilaga med min NSD. Skulle konsten på samma självklara sätt som hockeyn kunna få sin bilaga inför säsongsstart?

Hur man i de respektive konstföreningarna i länet förbereder sig inför konstsäsongen. Där konstbegivenheterna anges med datum och plats i länet. Där man också kan läsa om vad som händer på de stora arenorna som Havremagasinet och Konsthallen. Om coming stars på estetprogrammens bild- och formgivningsprogram. Och varför inte en intervju med någon konstälskare som bara inte kan tänka sig ett liv utan konst. Kanske även den ekonomiska sidan, om konstföreningarnas önskan om att leva upp till MU-avtalet men där staten inte höjer utställningsersättningen så att föreningarna kan söka täckning. Föreningslivet i liten inlandskommun. Knapert kommunalt bidrag vägs upp av stor entusiasm.

Är det något vi kan hoppas på Kalle Sandhammar, ansvarig utgivare, NSD.

Kalle Sandhammars svar i sin krönika löd så här:

”Jag är fortfarande otroligt mallig över den fullmatade hockeybilaga som vi skickade med tidningen i förra veckan, och som också delades ut i Coop arena på premiären i lördags. Kommer vi att göra en lika fin bilaga om konst också, har en läsare undrat. Det är ingen dålig idé, men en konstbilaga skulle riskera att bli väldigt smal och vi har inte några sådana planer för närvarande. Kulturen har dock sin givna plats i NSD”

Min kommentar till detta är att jag är inte en läsare som undrar. Jag är ordförande för Sveriges konstföreningar, Norrbotten och representerar 24 föreningar med cirka 4 500 medlemmar. Jag hade undertecknat insändaren som ordförande inte som en läsare.

Vidare anser jag att det känns såväl räddhågset som okunnigt att påstå att det riskerar att bli en smal bilaga. Då känner du inte konstlivet i Norrbotten och misstror dessutom dina journalisters förmåga att skriva såväl initierat som intressant om detta kulturområde. En annan fundering – en gång om året hur stor risk är det?