Det är vettigt och självklart, bland annat för att det finns en stor oro bland många Lulebor.
Därför är det helt obegripligt att Luleås kommunledning förklarat att den tänker avstå från att ha några synpunkter på konsekvenserna för miljön. Varför använder sig inte kommunen av den självklara rätten att yttra sig?
Av allt som kan sägas om att få ett kärnkraftverk till granne vill Miljöpartiet här ta upp bara en enda aspekt – oron och otryggheten för våra kommunmedborgare.
Vill vi som bor vid Bottenviken leva med ständiga rykten som gör oss oroliga? Rykten som är svåra att kontrollera om de är sanna? Rykten som gör oss osäkra om vem vi kan lita på?
Det är vad vi Luleåbor med stor sannolikhet måste vänja oss vid – om vi inte säger ifrån.
Om några år kan vi få höra det finsk-ryska företaget Fennovoima och finländska myndigheter gå ut med följande information i samband med ofrånkomliga incidenter, små eller stora:
”Det finns ingen anledning till oro för de boende vid den svenska Bottenvikskusten. De halter av radioaktivitet som uppmätts utanför Pyhäjoki är låga och bedöms inte utgöra någon risk för hälsan.”
Sedan en okänd mängd radioaktivitet läckt ut – och framför allt sedan uppgifter om detta läckt ut – kommer det ryska företaget Rosatom och den finländska strålskyddsmyndigheten att göra allt för att lugna en orolig allmänhet.
Vid ett allvarligt utsläpp finns det nämligen mycket starka skäl för myndigheterna att inte berätta hela sanningen, då detta skulle kunna orsaka en oordnad flykt av 10 000-tals människor.
Detta speglar ett fruktansvärt dilemma vid hantering av större kriser. Grundläggande för myndigheter är alltid att inte orsaka panik. Om panik uppstår, så upphör ju möjligheterna till att ge mer information. Detta innebär att den som informerar kan tvingas tumma på sanningen eller utelämna viktig information.
Om vi åtminstone kunde uppfatta radioaktiv strålning med något av våra fem sinnen. Men radioaktivitet syns inte och radioaktivitet hörs inte. Utsläppen från kärnkraftverket i Pyhäjoki, både de ofarliga och de farliga, kommer inte att lukta och de kommer inte att smaka. Vi kommer heller inte att känna dem.
Utan chans att själva märka någonting är vi helt utlämnade till myndigheternas bedömningar. Och beroende av att fria och modiga medier granskar vad som egentligen sker.
Om vi norrbottningar inte vill leva under dessa nya villkor, så måste vi reagera snabbt. Det är inom den närmaste tiden som saken avgörs.
Ska det ryska kärnvapenföretaget Rosatom verkligen få placera en reaktor vid Bottenviken?
Om inte kommunledningen har någon åsikt, så har Miljöpartiet det.