Det är valår och med det kommer, som av en naturlag, förslag till nya skatter som drabbar företagare. Först ut var SNS, vars konjunkturrådsrapport föreslår att arvsskatten ska återinföras. En skatt som avskaffades av en enig riksdag år 2004, men som ett gäng historielösa ekonomer tycker vore piggt att kika på igen. Förhoppningsvis avfärdas detta förslag redan när det ligger i sin linda.
Men det här med att beskatta företagare ännu mer har tydligen gnagt lite även i de mer uttalat politiska leden. Ty på Finansdepartementet tog man Skatteverkets partsinlaga om en så kallad ”exitskatt” på så pass stort allvar att förslaget utan närmare eftertanke sändes vidare för remissbehandling. Denna nya skatt skulle då rikta sig mot att beskatta tillgångar som lämnar Sverige, såsom vinster som uppstått i Sverige men ännu inte beskattats. Det finns säkerligen behov av att se över beskattningen i samband med flytt över gränser i en allt mer globaliserad värld, men det nu aktuella förslaget innebär i praktiken bland annat en ny arvsskatt som infaller om någon arvinge skulle råka bo utomlands vid tidpunkten för den anhöriges dödsfall.
För ägarledda företag kan denna exitskatt bli upp mot 60 procent. Vi talar alltså om en helt ny skatt som får samma funktion som arvsskatten men på en mycket högre nivå. Inser våra politiker detta?
Beslutet om att avskaffa arvsskatten var ju enigt i alla partier, från vänster till höger. Det var väl känt hur skadlig den var och hur svårt det var att genomföra generationsskiften i företag på grund av just arvsskatten. Så hur tänker de nu?
Det enda rätta är att begrava exitskatten tillsammans med alla tankar på ny arvsskatt så vi företagare kan fokusera på att växa och skapa jobb i Sverige. Tänk också på att en låg skatt på stora arv med tiden kan bli en hög skatt som drabbar alla. Förslag till ändringar av företagsskatter är känslig materia som inte bör hanteras av personer utan god kännedom om hur näringslivet fungerar.