Sluta kasta ut sjuka ur välfärdsförsäkringen
Ett kallare, hårdare och otryggare Sverige växer fram. Enligt nya prognoser från Försäkringskassan kommer 32 000 personer att utförsäkras under 2010 och ytterligare 19 000 till året därpå. De nya hårdare sjukskrivningsreglerna visar tydligt på den moderatledda regeringens människosyn.
Foto: Hasse Holmberg
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Förutom dessa hårda bäst-före-datum så har regeringen minskat arbetsgivarens ansvar för rehabilitering, dragit undan resurser för förebyggande arbete, misslyckats med att bygga ut företagshälsovården och drivit försäkringskassan till en ohållbar situation.
Regeringen har ingen lösning för dem som försäkras ut. När försäkringskassans nya skrämmande siffror presenterades här om dagen svarade regeringen att "Det pågår ett arbete i regeringskansliet." Försäkringskassans handläggare blir samtidigt nedringda av oroliga sjuka människor. Redan när lagen skrevs sa regeringen att de skulle skapa "någon form av arbete till någon form av ersättning" som ministern uttryckte det. Men varken vi som protesterat mot förändringarna eller de sjuka som drabbas har sett något - och oron sprider sig.
Många lever i ovisshet. På samma sätt som att människor inte blir friskare av att få sin ersättning bortryckt blir människor inte friskare av att tvingas leva i oro och ovisshet. Regeringen påstår nu, ett år efter att lagen förändrats och när människor redan börjat kastas ut ur försäkringen, att man försöker finna en lösning för att de utförsäkrade inte ska tvingas till socialkontoret för att kunna betala hyra och köpa mat. Det är inte tillfredsställande nog.
Förändringarna i sjukförsäkringen är ett cyniskt sätt att behandla sjuka människor som är beroende av välfärdens stöd och ett exempel på osedvanligt uselt politiskt handlag. Om man på allvar vill göra något för att stödja sjuka människor tillbaka i arbete måste man ändra på regelverket. Sluta kasta ut sjuka människor ur välfärdsförsäkringen. Öka insatserna för aktiv rehabilitering med resurser samlade runt individen. För en aktiv arbetsmarknadspolitik som ställer om och ger stöd i övergången till det nya. Och för en ekonomisk politik som stimulerar till ökad sysselsättning. Det duger inte att stillasittande se på och använda en ekonomisk kris som förevändning för en politik som slår hårt mot de som redan har det tuffast. Ökad utslagning och ökade orättvisor är inte lösningen på de problem som Sverige står inför.