Står polisen ensam?
13 procent av poliserna i Norrbotten har tilldömts kränkningsersättning av domstol till följd av händelse som har inträffat i tjänsten. Av landets samtliga poliser har en av sex poliser någon gång vänt sig till Brottsoffermyndigheten för att få ut sina pengar. Av dessa har knappt var tredje polis i slutändan fått ut pengarna. Det visar en undersökning som Polisförbundet genomfört.
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det är domstolen som bestämmer storleken på de kränkta polisernas skadestånd. Men om gärningsmannen inte har pengar så är det i slutändan staten, i form av Brottsoffermyndigheten som betalar ut en kränkningsersättning. Problemet är att myndigheten gör en egen prövning, där summan ofta skiljer sig från domstolens beslut. Oftast sätts då kränkningsersättningen lägre än vad domstolen har dömt ut i skadestånd.
Att Brottsoffermyndigheten ofta gör en annan bedömning än domstolen ger helt fel signaler. Våld, hotelser och tillmälen har blivit ett naturligt inslag i dagens polisarbete. Vi kan acceptera detta utifrån att det är sådant som kan hända, men vi och rättssamhället i övrigt kan aldrig acceptera att poliser utsätts för detta i sin vardag. Ett angrepp på en polis är ett angrepp på demokratin och därför är det extra viktigt att samhället visar en enad front och verkligen står bakom den yrkesgrupp som är satta att värna demokratin.
Av Polisförbundets undersökning framkommer vidare att nästan hälften av poliserna, som tilldömts kränkningsersättning, ville ha mer stöd av arbetsgivaren. Var tredje polis anser också att deras psykiska hälsa påverkades negativt.
Polisförbundet kommer nu i samtal med politiker och andra beslutsfattare att lyfta fram tre saker som samhället kan göra för att visa att de står bakom hotade och våldsutsatta poliser:
4 För det första bör regeringen tillsätta en utredning som ser över Brottsoffermyndighetens rätt att "överpröva" en domstols beslut.
4 För det andra måste polismyndigheterna bidra med rådgivning när en polis utsatts för hot och våld. Det handlar om att hjälpa till med att skriva arbetsskadeanmälningar och skadeståndsyrkanden men också om att bidra med psykologiskt stöd.
4 För det tredje måste också samhället i stort markera att kränkningar mot poliser inte är acceptabelt. Ett sätt för samhället att stå upp för poliserna är att skadeståndsersättning till brottsoffer alltid följer en domstols beslut, att skadeståndsersättning betalas ut direkt när domen har vunnit laga kraft och att Brottsoffermyndigheten därefter kräver in ersättning från den dömde via kronofogdemyndigheten.